Sniperace skrev:F.I.S.T skrev:det är ju ingen annans fel än just människans som ger sig in på isbjörnens område eller hur?
OM hon höll sig från detta skulle inga sådana situationer uppkomma
Likaså med vargen
men nu var vargen borta i 100 år, för att sedan återkomma, hade den hållit sig i skogen, och inte på betesmarkerna hade den inte fått dessa problem,
tycker du vargar som går in på gårdar osv ska få fritt fortsätta med detta, att komma närmare och närmare människan?
SKA den få etablera sig i storstädernas utkanter och kanske deras skogsområåden och parker?
om INTE varför inte det, när den tydligen ska få vara en källa till oro och sådant hos den vanliga landsortsbefolkningen?
Vargen har som du skriver varit borta länge. En av mina förfäder tömde socknen på rovdjur i slutet på 1800-talet. Det förhindrar dock inte att både varg och björn idag har sin naturliga plats i våra skogar. De problem du beskriver med rivna husdjur och skrämda ungar är mycket kraftigt överdrivet. Det rör sig om ett fåtal tillfällen och befolkningen i de "utsatta områdena" är inte alls så skräckslagna som görs gällande.
Hade den hållit sig i skogen skriver du. Ja, det är just vad den gör men där återfinns också jägarnas älgar och annat vilt som de anser att de äger. Där har du den stora konflikten, inte bland stugor och hagar.
Jag har som jag tidigare skrivit både varg och björn runt omkring mig när jag är ute i markerna och har aldrig haft några problem med det. Jag är för den skull ingen ulltröjeklädd vargklappare som vill att de ska få vara helt i fred, men det får fasiken bli balans i debatten och helst också litet mera sanning. Den källa till oro hos den vanliga landsortsbefolkningen du nämner existerar inte annat än i undantagsfall och då företrädesvis hos kärringar med pudel. Ändå är det stora starka och modiga män med 30-06 i näven som gapar högst i frågan.