Corven skrev:Vem bär ansvaret?
Jag har en son, som fyller 17 år i morgon.
i tisdags, så råkade han skada en person i sin skola, två ledband gick av, och det väntar operation.
Jag hävdar att han faktiskt inte är ansvarig för den skadan, även om det var han som rent fysiskt orsakade den.
Min son lider av Asperger syndrom, och har problem med att kontrollera när han blir arg. Han går i resursskola, har gått där i snart 4 år, och personalen känner honom, och vet om hans problem, som dom jobbar med. Det pratas mycket om "strategier" för att hantera ilskan, och en av strategierna är att han får gå undan i ett rum ute i korridoren när han blir arg.
I tisdags, så blev han väldigt arg, över en skitsak visserligen, men han blev arg, rusade in på det rum han har som reträtt, smällde igen dörren, så att saker ramlade ner från bänkar i närheten. Det är så klart inte ok att han gör så, men han blev så arg, och kunde inte kontrollera det. Det kunde ha stannat där, men av någon anledning så ansåg en av assistenterna att hon skulle ta tag i detta direkt, och upplysa honom om att det inte var ok. Hon ville inte vänta tills han lugnat ner sig, utan gick in i hans reträttrum, och började bråka med honom, varvid han, i sitt redan aggressiva tillstånd försökte lyfta sin bänk, och kasta den, men det rådde han inte med, så han tog en pall istället, och började vifta med den. Då kom ytterligare en person in, som försökte avvärja viftandet med pallen, varvid hans lillfinger fick hela smällen, och ledbanden gick av.
Nu väntar vi på rektorns beslut om min son ska polisanmälas för det här eller inte. Men jag anser att det finns inget att polisanmäla honom för. Att smälla i dörrar är inte brottsligt, och det som hände därefter är något som skolans personal orsakade, genom sitt handlande.
Jag tycker absolut inte att min son har rätt att skada någon, i något sammanhang, men jag anser att skolans personal borde, efter nästan fyra år ha lärt sig förstå min son, och handlat därefter. Hade han fått vara ifred ett par minuter, så hade dom kunnat prata med honom, men nu valde man att konfrontera en redan väldigt aggressiv pojke, med väldigt tråkiga konsekvenser. Sonen är jätteledsen, och assistenten har ont.
Och på samma sätt, så anser jag att vi i väst har ett ansvar för att inte provocera mer än nödvändigt. provokation behövs för att tänja gränser, men man behöver, som provokatör, också veta hur lång man kan gå. Håller man sig inom gränsen, så kan man i nästa provokation gå lite längre, och i nästa ännu lite längre, för att till slut kunna provocera utan våldsamma reaktioner.
Först, jag beklagar verkligen det som hände sin son och assistenten.
Men du kan ju för i helvete inte göra hela västvärlden kollektivt ansvarig för vad varenda muslimsk fundamentalistisk mörare hittar på. Försök fatta att FN-personalen inte provocerade sina mördare.
Hem
