marxisten 2011-10-12, 15:16
DirtyDog skrev: marxisten skrev:Där måste man bevisa om det finns uppsåt och utifrån vad som finns idag så tror jag det blir jävligt svårt för åklagaren att väcka åtal då bl.a. att båda namnen står på avi:erna tyder på icke uppsåt.
Detta beror tydligen på att politikerna är undantagna från dessa regler:
Brott och straff - Bidragsbrottslagen
Den som medvetet försöker få ut mer ersättning eller bidrag från välfärdssystemen än vad man har rätt till kan dömas för bidragsbrott. Reglerna har skärpts sedan bidragsbrottslagen trädde ikraft den 1 augusti 2007. Även den som av grov oaktsamhet eller slarv lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden kan dömas för bidragsbrott.
Lagen omfattar alla de offentliga bidrag, ersättningar och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna. Några exempel är sjukersättning, tillfällig föräldrapenning, a-kassa, socialbidrag och studiestöd.
Bidragsbrottslagen är speciellt anpassad till de förhållanden som gäller vid utbetalningar av bidrag, ersättningar, pensioner och lån. Det har tidigare inte funnits en lag riktad mot den som gör sig skyldig till bidragsbrott, utan brotten har dömts på samma sätt som bedrägerier. Syftet med lagen är att strama upp reglerna, göra dem tydligare och värna välfärdssystemen.
Lagen är indelad i tre svårhetsgrader. Den som medvetet och vid upprepade tillfällen fått ut stora felaktiga belopp kan dömas till grovt bidragsbrott och riskerar upp till fyra års fängelse. Bedöms beloppen vara mindre räknas handlingen som bidragsbrott och kan innebära upp till två års fängelse. Ringa brott används i de fall fall det utbetalade beloppet är litet och straffet kan bli böter eller fängelse i upp till sex månader.
Den största förändringen med den nya lagen är att det blir straffbart att vara grovt oaktsam med uppgifterna utan att för den skull medvetet erhålla mer pengar än man har rätt till. Grov oaktsamhet räknas som vårdslöst bidragsbrott. Tidigare krävdes uppsåt för att kunna dömas.
Det räcker med att ange felaktiga uppgifter och att det finns risk för att en utbetalning ska betalas ut fel för att det ska betraktas som ett brott. Det har tidigare räknats som brott först när de felaktiga bidragen betalats ut.
En annan förändring med lagen är att berörda myndigheter är skyldiga att anmäla misstanke om bidragsbrott till polis eller åklagare.Ändringen kom främst till stånd pga att många "glömde bort" att anmäla ändrade förhållanden och fortsatte kvittera ut bidrag de inte skulle ha.
Frågan är om det räknas som han har lämnat felaktiga uppgifter eller utelämnat uppgifter i ansökan, eftersom det på räkningarna står två namn. Och det är räkningarna i sammanhanget som är uppgifterna. Och han har såvitt framkommit hittills inte på något sätt manipulerat dessa så de kan ju inte räknas som felaktiga.
Och det är inte olagligt att ansöka om för mycket, det som är olagligt är att lämna felaktiga uppgifter vilket han vad jag sett inte gjort. På det papper han fyllde i finns ju ingen ruta där man ska beskriva hur många som bor i lägenheten, så han har ju inte lämnar felaktiga uppgifter där. Han har också fyllt i rätt månadsbelopp för hyran. Han har skickat in räkningar med två namn. Och eftersom det på ansökan inte finns någonstans att skriva hur många man är i lägenheten så är det frågan om man ens kan anklaga han för att inte ange ändrade förhållanden. Ifall den uppgiften funnits med och han struntat i att anmäla de är två, hade det utan tvekan räknats som fusk. Men eftersom det inte finns något sådant att fylla i på ansökan så vet i tusan.
Och vad jag vet är det inte olagligt att ansöka om för mycket bidrag, man har alltid rätt att ansöka. Det är den ansvariga myndigheten som ska bedöma hur mycket man har rätt till.
Senast ändrad av marxisten den 2011-10-12, 15:24, ändrad totalt 1 gång