formsvackan 2013-02-27, 19:20
Secrist skrev: formsvackan skrev: Dao skrev:Det är den ideologiskt styrda historieförfalskningen JAG är rädd för.
Något som Secrist och Snipern uppvisat med både finess och ackuratess i denna tråd
Ska vi kanske börja diskutera alternativ historieskrivning till varför Hitler anföll Polen? Ni är väl inte rädda för alternativ? Ni får väl vara öppna?
Förutom det allerstädes närvarande argumentet att Stalin var stygg kan orsaken förmodligen sökas i Versaillesfreden år 1919. Villkoren i denna "fred" var katastrofala för Tysklands ekonomi och därmed även den tyska befolkningen samt det tyska näringslivet, något som inte kunde resultera i annat än ett nytt krig.
"This is not a peace. It is an armistice for 20 years".
Ferdinand Foch, said after the Treaty of Versailles of 1919Även om han såg det ur ett annat perspektiv hade han förbaskat rätt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ferdinand_Fochhttp://www.levandehistoria.se/book/export/html/2506Efter att Tyskland hade förlorat första världskriget bröt det tyska kejsardömet samman och ersattes av Weimarrepubliken. I Versaillesfreden 1919 förlorade Tyskland stora delar av sina tidigare landområden och tvingades betala ett stort krigsskadestånd. Fredsvillkoren blev en katastrof för den tyska ekonomin.
Den politiska instabiliteten och de svåra förhållanden som rådde för det tyska folket under en stor del av 1920-talet blev en bra grogrund för det högerextrema nationalsocialistiska arbetarpartiet (NSDAP). Dess ledare Adolf Hitler fick gehör för sina löften att skapa ett bättre Tyskland. Med hjälp av propaganda och våld fick han allt större inflytande i landet.
Första världskriget bröt ut i månadsskiftet juli-augusti 1914. De stridande parterna var centralmakterna (Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien, Osmanska riket), och ententenmakterna (Storbritannien, Frankrike, Ryssland, USA, Serbien m.fl.). Efter drygt fyra års krig segrade ententen och kriget slutade den 11 november 1918.
.
.
Omkring 20 miljoner människor dog under första världskriget. De segrande staterna lade hela skulden för kriget på Tyskland och den tyska regeringen tvingades underteckna hårda fredsvillkor i den så kallade Versaillesfreden efter krigsslutet. De hårda fredsvillkoren blev en katastrof för Tyskland och lade grunden för den utveckling som ledde fram till andra världskriget.
.
.
Weimarrepublikens första år var kaotiska. De hårda villkoren i Versaillesfreden var en katastrof för den tyska ekonomin. Hög inflation, höjda skatter och höjda priser. Återkommande lönekonflikter, strejker och revoltförsök. Brist på mat och bränsle gjorde att befolkningen svalt och frös. Skulden lades på Versaillesfreden och på Weimarkoalitionen som hade accepterat den. Folkets ilska förstärktes genom den så kallade dolkstötslegenden. Den var ett rykte om att den tyska armén aldrig hade besegrats i första världskriget. Istället skulle kapitulationen ha tvingats fram genom en inhemsk revolution, ledd av judar och kommunister. Folk trodde på dolkstötslegenden efter att den tyska överbefälhavaren Paul von Hindenburg och hans stabschef Ludendorff, officiellt bekräftade det falska påståendet att den tyska armén hade stått obesegrad vid krigsslutet. Redan 1920 ersattes Weimarkoalitionen av en liberal minoritetsregering. Weimarrepublikens fortsatta tid kännetecknades av politisk instabilitet, där olika minoritetsregeringar avlöste varandra. År 1925 valdes Paul von Hindenburg till Tysklands president.
I början av 1923 klarade Tyskland inte längre av att betala det stora krigsskadeståndet från Versaillesfreden. För att istället kunna ta ut skadeståndet direkt ur den tyska produktionen ockuperade Frankrike det stora industricentrat för kol- och stålproduktion i Ruhr. Ockupationen av Ruhrområdet blev dödsstöten för Tysklands ekonomi. Resultatet blev en mycket kraftig inflation och den tyska valutan förlorade hela sitt värde. De tyska arbetarna och medelklassen förlorade nästan allt. Reallönerna sjönk till hälften. Kontanta besparingar och förmögenheter blev värdelösa. Många människor blev helt utblottade.
År 1924 sänkte segrarmakterna de tyska avbetalningarna på krigsskadeståndet under fyra år framåt. Ockupationen av Ruhr drogs tillbaka 1925. I Tyskland genomfördes en valutareform som stabiliserade den tyska ekonomin. Det var dock bara en tillfällig återhämtning. Den ekonomiska depressionen, som började i USA 1929, spred sig till Europa och slog hårdare mot Tyskland än mot övriga europeiska länder. Den tyska exporten sjönk och arbetslösheten steg snabbt. I januari 1932 var den tyska arbetslösheten 27 procent och störst i världen.
Den svåra situationen i Tyskland var en bra grogrund för högerextrema rörelser. Det tyska nationalsocialistiska arbetarpartiets (NSDAP) ledare Adolf Hitler vann gehör med sina löften om ett bättre Tyskland. Han lovade att ogiltigförklara Versaillesfreden, få ekonomin på fötter, ge arbete och förbättrad levnadsstandard åt folket, återta förlorade landområden och förena alla tysktalande människor i ett blomstrande Stortyskland. Samtidigt gav han judarna skulden för Tysklands nederlag i första världskriget, den ekonomiska misären och folkets lidanden.
Grogrunden för ett nytt krig fanns där hela tiden och högerkrafterna hittade i Hitler ett sätt att utnyttja denna, samtidigt som man på det sättet kunde slå mot de framväxande socialistiska strömmningarna i Europa.
Att "näringslivet", Krupp, Thyssen, IG Farben, Standard Oil, Ford m.fl. var de drivande krafterna bakom kriget är ett faktum som motsägs av allt färre, om ens någon förutom forumhögern.
Självklart accepteras på detta forum att huvudskälet till angreppet på Polen var att Stalin var stygg.