formsvackan skrev:Tror du verkligen att det är du och några till som Reinfeldt refererar till som "marknaden" ?
Det påstod han väl inte?
Om 5 försäljare sätter upp var sitt handelsstånd på ett torg så kan själva torget kallas för en marknadsplats. Men bara så länge som försäljarna är där. Annars är det endast ett torg.
De 5 försäljarna säljer alla olika saker till en början.
En säljer äpplen för 10:-/st
En säljer potatis för 10:-/st
En säljer kaffe med bulle för 10:-/st
En säljer hamburgare för 10:-/st
En säljer läsk för 10:-/st
Han som säljer hamburgare säljer mycket bättre än de andra och får ofta slut på dem innan dagen är slut. Han inser då att han kan minska sin arbetsinsats genom att höja priset med 5:- och därigenom sälja färre och ändå få mer i vinst än när han säljer dem för 10:- styck.
En annan säljare blir avundsjuk och börjar även han att sälja hamburgare fast med ost och sallad och dressing på. Han tar också 15:- i pris eftersom det är det etablerade marknadspriset. Det är inte kunderna som bestämt det priset utan den som sålde hamburgare först.
Nu börjar han med ostburgarna att ta kunder från den andre hamburgerförsäljaren som därför sänker priset på sina hamburgare till 12:- och därigenom får tillbaka en del kunder. Marknadspriset för vanliga hamburgare har nu sjunkit till 12:- och detsamma för ostburgarna ligger på 15:-.
Läskförsäljaren drar nytta av den ökade hamburgerförsäljningen och säljer så bra att även äppelförsäljaren börjar sälja äppeldricka.
Nu börjar läskförsäljaren ett samarbete med ostburgar-försäljaren och de säljer nu hamburgare MED läsk för totalt 22:- vilket är samma pris som de som köpt en vanlig hamburgare och en läsk har fått betala UTAN ost och sallad. Marknadspriset på hamburgare sjunker därmed ytterligare ned till 10:- som det kostade från början.
Potatishandlaren erbjuder nu hamburgerförsäljaren pommes fritte i kartong för 10:- och med detta paket för 20:- så vinner de tillbaka några kunder.
Nu blir sommaren väldigt het och de som säljer läsk kan därför höja sina priser. Marknadspriserna påverkas fullständigt av efterfrågan och tillgång och givetvis även saker som väder, säsong och annat. Potatisarna och äpplena är billigare på hösten än på våren av helt naturliga orsaker. Det är tillgång och efterfrågan som styr. Handlarna styr egentligen inte alls längre utan ligger alltid så högt i pris som marknaden tillåter. Om marknaden är törstig så stiger normalt marknadspriset.
Säljarna kan endast höja marknadspriset om ingen annan har möjlighet att sälja samma produkt. Han har då monopol på produkten. Detta är alltid något negativt för kunderna.
Så fort någon säljar erbjuder ett lägre pris än gällande marknadspris så blir snart hans pris det NYA marknadspriset (under förutsättning att kunderna handlar från honom, vilket de rimligtvis gör).
Så VEM eller VILKA är då marknaden?
Tja, det är ju inte säljarna som visserligen kan bestämma marknadspriset om de har monopol. De kan dock inte tvinga någon att köpa till deras självvalda priser utan marknadspriset hamnar då vid den nivå där man säljer tillräckligt mycket för att bli nöjd.
Marknadspriset för dryck är alltså högt under torrperioden men när regnsäsongen kommer så sjunker det kraftigt.
Kunderna är inte heller marknaden då de endast kan påverka till vilket pris de är villiga att köpa. Dock kan de inte tvinga någon att sälja till något pris även om deras möjligheter att påverka priset är bättre än för handlaren. Speciellt ifall det finns alternativa produkter.
Marknadspriset för en läskförsäljare med monopol styrs också av ifall det finns en kostnadsfri brunn på torget.
Alla marknader (oavsett om det gäller finanser, olja eller räntor) styrs på samma sätt. Det är tillgång och efterfrågan som styr helt enkelt.
Socialismen försökte ändra på detta genom att styra över produktion och prissättning. Alla sådana försök har alltid lett till ett officiellt och även ett inofficiellt pris. Är det officiella priset för lågt så blir det underskott och brist på produkter och de som har bäst kontakter blir de som får chansen att handla produkterna först. Sen kan de sälja dem till de som står långt bak i kön till ett inofficiellt pris. Det blir lite som prissättningen vid populära rockkonserter på Globen där antalet biljetter är begränsat. Man beslutar VAD biljetten och tar därför inte hänsyn till vad folk är villiga att betala. Därför spelar vissa artister för halvfyllda lokaler och andra bara för en bråkdel av sina beundrare där hälften betalat dubbelt så mycket som andra från svartabörshandlare.
Frågan är hur rättvist det är att vissa tvingas betala dubbelt så mycket som andra? Tja, med biljettmäklare (som skall ha provision) och budgivning på biljetterna kan det leda till att samtliga får betala det högre priset. Vinnare blir då artisten och mäklarna. Dock så är systemet rättvist eftersom köparna betalar precis som mycket som de var villiga att betala och de hade samma förutsättningar som alla andra biljettköpare.
Det kan även leda till att det blir fler konserter och att priset nu inte trissas upp lika mycket. Ju fler konserter dessto lägre pris kan man förmoda.
Om politiker går in och påverkar prissättning med lagar och bidrag så är det inte marknadsekonomi utan blandekonomi, och det är det system som råder i de allra flesta länderna. Ju fler bidrag och styrning desto mindre marknadsekonomi. I en RIKTIG marknadsekonomi så räddas inga banker av vänlighet. Enda anledningen till att göra det är för att det gynnar ens egna intressen. En marknad kan hjälpa en aktör för att inte hans konkurrent skall få monopol. Konkurrenten vill givetvis att han skall gå i konkurs men ibland inser kunderna att det kan bli en nackdel för dem.
Hem
