Hem
Det största hotet mot svensk välfärd är onekligen
förfallet inom dom främsta välfärdsyrkena, lärare,
sjuksköterskor och socionomer.
Grunden för utarmandet av dessa yrkesgrupper
stavas "dumsparande". Man dumsparar på kort sikt
och får mångdubbelt tillbaks i form av höga kost-
nader på längre sikt, låt oss säga trettio år.
Jag har varnat för det här sen 2000 men problemen
började i mitten på -80-talet när individuall lönesätt-
ning accepterades av ett ruttet tjänstemannafack (SSR
och SKTF) på bekostnad av en lönetrappa som premi-
erade rutin och erfarenhet.
Plötsligt stod rutinerade inför lika löner med nyutexa-
minerade. För socionomernas del var det början till
dagens förfall inom kommunal socialtjänst där proble-
men i dag syns allra tydligast.
Tänk vad en aldrig så rimlig lönesjusteringar av skamligt
låga löner i god tid, hade besparat oss kostnader i dag.
Regeringar som suttit sen dess har försummat viktiga
välfärdsyrkens villkor. I dag agerar dom för lärares räk-
ning men på ett likaledes felaktigt sätt och alldeles för sent.
Man "dumsparar".
Jag befarar att problemen växt oss över huvudet och blivit för
sena att rätta till. I alla fall kommer detta att beröva Sverige
rykte som välfärdsstat. "Lärarlyftet" som är den senaste ovatio-
nen är liksom förut bara ett sätt att splittra ett lönekollektiv.
Meningen med en sån politik är, liksom i mitten på -80-talet
att splittra upp berättigade och samfällda lönekrav.
På ett orättvist och godtyckligt sätt räcker bara pengarna till
ett litet antal lärare per skola. Arbetslust och motivation punk-
teras på så sätt hos de duktiga som ser mindre meriterade pas-
sera. Vi pratar här inga småsummor utan om ett par tre tusen-
lappar till den ene - ingenting till den andre.
Om Fridolin förnekar att "Lärarlyftet" har nån annan huvud-
uppgift än att splittra en enig lärarkår så får han nog svårt. Så
här ungefär gjorde man med socionomerna i mitten på 80-talet.
Titta vart yrket står i dag. I en ganska nära minne har vi annat
mygel för att splittra lärarkollektivet. Det hette att "Förstelärare"
skulle utses på alla skolor och de skulle ha c:a 5000 mer i lön
än sina kollegor.
Tydligen gav reformen med "Förstelärarlöner" inte avsedd effekt
vad gäller osämja inom lärarkollektivet, utan följdes för säkerhets
skull upp med detta "lärarlyft" - avsett att bli spiken i kistan för
lärares sammanhållning.
Men vem minns inte patron Perssons mantra: "Vård, Skola, Omsorg".
Det blev till en klyscha till slut, men visste att exakt peka ut de om-
råden på vilka stora problem började uppstå. I dag har fakta hunnit
i kapp oss. Patron Persson, ja. Han som skolminister (-89) Dumsparade
åt staten genom den idiotiska kommunaliseringen av skolan.
Då det gäller sjuksköterskor har dom inte farit lika illa
p g a en större politisk medvetenhet, och större svårigheter att
ersätta dom med annan, okvalificerad personal. Men även detta
skrå drabbades av individull lönesättning på bekostnad av en
rättvis lönetrappa som garanterade kontinuitet och fördel för
erfarna. Men dom har farit illa nog, visar flykten från sjukvården.
Det är klart dom slutar. Jag är nu lika förtvivlad inför det förfall
som skolan nu står inför, som jag är förtvivlad över socialtjänstens
förfall på bekostnad av våra allra sköraste samhällsgrupper -
- barn som far illa och andra som behöver kommunens tjänster.
Sittande regering planerar nu att utfärda en storregionreform
som främst kommer att få återverkan inom sjukvården. Men, säg
mej: är det här inte precis en sån omorganisation som vi ser när
de ansvariga inte vet vad dom ska göra? Är det inte bara för
att vinna tid i stället för att ta Tjuren vid hornen. Sluta att
DUMSPARA.
Detta dribblande med inhyrda tjästeandar som kostar samhället
skjortan blir ju till ett jättelikt slöseri med skattemedel i ett läge
för samhällsekonomin som stavas "spara". Bara personaluthy-
rarna skrattar hela vägen till banken.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/flykten-fran-valfarden-ar-en-samhallsfara/
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/stoppa-flykten-fran-valfardens-frontlinje/
förfallet inom dom främsta välfärdsyrkena, lärare,
sjuksköterskor och socionomer.
Grunden för utarmandet av dessa yrkesgrupper
stavas "dumsparande". Man dumsparar på kort sikt
och får mångdubbelt tillbaks i form av höga kost-
nader på längre sikt, låt oss säga trettio år.
Jag har varnat för det här sen 2000 men problemen
började i mitten på -80-talet när individuall lönesätt-
ning accepterades av ett ruttet tjänstemannafack (SSR
och SKTF) på bekostnad av en lönetrappa som premi-
erade rutin och erfarenhet.
Plötsligt stod rutinerade inför lika löner med nyutexa-
minerade. För socionomernas del var det början till
dagens förfall inom kommunal socialtjänst där proble-
men i dag syns allra tydligast.
Tänk vad en aldrig så rimlig lönesjusteringar av skamligt
låga löner i god tid, hade besparat oss kostnader i dag.
Regeringar som suttit sen dess har försummat viktiga
välfärdsyrkens villkor. I dag agerar dom för lärares räk-
ning men på ett likaledes felaktigt sätt och alldeles för sent.
Man "dumsparar".
Jag befarar att problemen växt oss över huvudet och blivit för
sena att rätta till. I alla fall kommer detta att beröva Sverige
rykte som välfärdsstat. "Lärarlyftet" som är den senaste ovatio-
nen är liksom förut bara ett sätt att splittra ett lönekollektiv.
Meningen med en sån politik är, liksom i mitten på -80-talet
att splittra upp berättigade och samfällda lönekrav.
På ett orättvist och godtyckligt sätt räcker bara pengarna till
ett litet antal lärare per skola. Arbetslust och motivation punk-
teras på så sätt hos de duktiga som ser mindre meriterade pas-
sera. Vi pratar här inga småsummor utan om ett par tre tusen-
lappar till den ene - ingenting till den andre.
Om Fridolin förnekar att "Lärarlyftet" har nån annan huvud-
uppgift än att splittra en enig lärarkår så får han nog svårt. Så
här ungefär gjorde man med socionomerna i mitten på 80-talet.
Titta vart yrket står i dag. I en ganska nära minne har vi annat
mygel för att splittra lärarkollektivet. Det hette att "Förstelärare"
skulle utses på alla skolor och de skulle ha c:a 5000 mer i lön
än sina kollegor.
Tydligen gav reformen med "Förstelärarlöner" inte avsedd effekt
vad gäller osämja inom lärarkollektivet, utan följdes för säkerhets
skull upp med detta "lärarlyft" - avsett att bli spiken i kistan för
lärares sammanhållning.
Men vem minns inte patron Perssons mantra: "Vård, Skola, Omsorg".
Det blev till en klyscha till slut, men visste att exakt peka ut de om-
råden på vilka stora problem började uppstå. I dag har fakta hunnit
i kapp oss. Patron Persson, ja. Han som skolminister (-89) Dumsparade
åt staten genom den idiotiska kommunaliseringen av skolan.
Då det gäller sjuksköterskor har dom inte farit lika illa
p g a en större politisk medvetenhet, och större svårigheter att
ersätta dom med annan, okvalificerad personal. Men även detta
skrå drabbades av individull lönesättning på bekostnad av en
rättvis lönetrappa som garanterade kontinuitet och fördel för
erfarna. Men dom har farit illa nog, visar flykten från sjukvården.
Det är klart dom slutar. Jag är nu lika förtvivlad inför det förfall
som skolan nu står inför, som jag är förtvivlad över socialtjänstens
förfall på bekostnad av våra allra sköraste samhällsgrupper -
- barn som far illa och andra som behöver kommunens tjänster.
Sittande regering planerar nu att utfärda en storregionreform
som främst kommer att få återverkan inom sjukvården. Men, säg
mej: är det här inte precis en sån omorganisation som vi ser när
de ansvariga inte vet vad dom ska göra? Är det inte bara för
att vinna tid i stället för att ta Tjuren vid hornen. Sluta att
DUMSPARA.
Detta dribblande med inhyrda tjästeandar som kostar samhället
skjortan blir ju till ett jättelikt slöseri med skattemedel i ett läge
för samhällsekonomin som stavas "spara". Bara personaluthy-
rarna skrattar hela vägen till banken.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/flykten-fran-valfarden-ar-en-samhallsfara/
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/stoppa-flykten-fran-valfardens-frontlinje/
Senast ändrad av Infra den 2016-10-30, 19:29, ändrad totalt 6 gånger
