marxisten skrev:Den källkritiska metoden
Du kan använda den källkritiska metoden som ett redskap för att lära dig hantera, sortera och värdera all slags information. Du tar reda på olika saker om källan (till exempel en tryckt text eller en webbsida) genom att ställa olika frågor och själv ta reda på svaren:
*
Är källan äkta?
Är källan det den utger sig för att vara?
*
Vem står bakom källan?
Vem är upphovsman? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du känner till och litar på? Vem är ansvarig utgivare om sådan finns? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare.
Exempel: Om det gäller en tryckt eller elektronisk text tar du reda på vem som har skrivit texten och försöker hitta fler uppgifter om skribenten/författaren. Skriv in namn eller e-postadress i Google (eller liknande söktjänst) och se vilka träffar du får. Om du vill veta om författaren skrivit böcker i ämnet, skriv in namnet i
www.bibliotek.se eller
http://libris.kb.se. Om det saknas uppgifter om upphovsman eller utgivare kanske du skall överväga att använda en annan källa istället.
*
Vad har källan för innehåll och vilket är syftet med att presentera detta innehåll? Känns informationen trovärdig?
Här gäller det att granska själva innehållet och ta reda på om det rör sig om en presentation av fakta, åsikter, försäljning eller underhållning. Om det är en faktaredovisning, går fakta att kontrollera och är materialet faktagranskat? Saknas viktiga uppgifter? Jämför vad andra källor har att säga i samma ämne! Stämmer informationen med vad du redan vet? Kommersiellt material går också att använda, men kom ihåg att främsta syftet med informationen är att sälja en produkt.
*
Är innehållet vinklat (tendensiöst)?
Det behöver inte vara fel att använda vinklat material, i synnerhet inte om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Om du vill undersöka vad en viss organisation eller ett visst parti har för åsikter är det naturligt att du besöker organisationens eller partiets hemsida. Naturligtvis kompletterar du din granskning med att ta reda på vad motståndare till organisationen eller partiet tycker.
*
Hur presenteras informationen?
Är det välskrivet eller är det slarvigt och fullt av fel? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Om det gäller en text så titta gärna efter om det finns referenser / en källförteckning som styrker informationen.
*
Vem är målgrupp?
Riktar sig källan/informationen till allmänheten, till en speciell yrkesgrupp, till personer med ett visst intresse, till en viss åldersgrupp? Om du är elev vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till forskare eller vice versa. Är det tillräckligt med information för att du skall få svar på dina frågor eller behöver du söka vidare?
*
Hur aktuell är informationen?
Hur gammalt är materialet? När skrevs det? När gjordes uttalandet? När togs fotot? Se efter hur gammal informationen är. Det är extra viktigt när du behöver aktuella uppgifter inom vissa ämnen som till exempel naturvetenskap, medicin och ekonomi. Inom källkritiken tittar man också på samtidighetskriteriet för att se hur nära källan befinner sig i tid till den förmedlade berättelsen. Vilka minnesluckor kan uppstå om du berättar om en händelse allt för långt efter det att händelsen ägt rum?
Kontrollera dessa uppgifter noggrant oavsett om det gäller tryckta texter, webbsidor, bilder, inspelade uttalanden eller intervjuer. Var alltid källkritisk
http://kollakallan.skolverket.se/kallkritik/fakta/Läs särskilt med tendens!
Hem
