Hem
http://www.dn.se/nyheter/varlden/elavbrott-och-bensinbrist-bakom-revolten/
Elavbrott och bensinbrist bakom revolten
Den politiska striden i Egypten bottnar i landets akuta och djupa ekonomiska problem. Egyptierna har fått nog av ständiga elavbrott, timslånga köer till bensinpumpar och stigande priser. ”De fattiga känner sig svikna av Mursi”, säger Egyptenexperten Maria Malmström.
De ekonomiska kurvorna har varit negativa sedan den arabiska våren 2011 och den avsatte president Mursi lyckades inte vända utvecklingen. Det är ett väl så viktigt skäl till den politiska krisen som oenigheten mellan sekulära och religiösa om den nya författningen, enligt Maria Malmström, forskare på Nordiska Afrikainstitutet.
– Under Mursis tid har allt blivit sämre. Priserna har stigit så att även om du har jobb kan du inte leva på din lön, säger Malmström som just nu befinner sig i den egyptiska huvudstaden Kairo.
Maria Malmström beskriver hur den ekonomiska krisen omöjliggör ett fungerande vardagsliv.
– Det är ständiga elavbrott och du får köa i timmar om du behöver ha tag i bensin.
Enligt Malmström ledde detta till att Mursi till sist förlorade stödet även från forna sympatisörer inte minst i Kairos enorma slumområden. Här var förtroendet tidigare stort för Muslimska brödraskapet som erbjöd sjukvård och mikrolån som staten inte klarade av att tillhandahålla.
– Men nu känner sig de fattiga som röstade på Mursi svikna. Det finns inget tålamod kvar, folk har inte råd att leva, säger Malmström.
4 miljoner är registrerade som arbetslösa och utvecklingen går åt fel håll. Bland akademiker är siffran så stor som 40-50 procent. Socialförsäkringarna har urholkats av befolkningstillväxten och inflationen. Breda folklager befinner sig helt utanför systemen. 40 procent av egyptierna hankar sig fram på under 2 dollar (cirka 14 kronor) om dagen.
Samtidigt har privatiseringar och avregleringar under Mubarakregimens senare år skapat en växande medelklass vilket vidgat klyftan till storstädernas slumbefolkning. På landsbygden är ojämlikheten likaså enorm. Hälften av den odlingsbara jorden ägs av fem procent av befolkningen.
Förmodligen hävdar forumhögern med Snipern i spetsen lik förbaskat att problemet är Islam, inte fattigdom och ojämlikhet.
– Mursi vågade inte gå med på att slopa brödsubventionerna som IMF krävde. Alla egyptiska makthavare vet att man rör inte brödet ostraffat, säger Maria Malmström.
IMF ......
Elavbrott och bensinbrist bakom revolten
Den politiska striden i Egypten bottnar i landets akuta och djupa ekonomiska problem. Egyptierna har fått nog av ständiga elavbrott, timslånga köer till bensinpumpar och stigande priser. ”De fattiga känner sig svikna av Mursi”, säger Egyptenexperten Maria Malmström.
De ekonomiska kurvorna har varit negativa sedan den arabiska våren 2011 och den avsatte president Mursi lyckades inte vända utvecklingen. Det är ett väl så viktigt skäl till den politiska krisen som oenigheten mellan sekulära och religiösa om den nya författningen, enligt Maria Malmström, forskare på Nordiska Afrikainstitutet.
– Under Mursis tid har allt blivit sämre. Priserna har stigit så att även om du har jobb kan du inte leva på din lön, säger Malmström som just nu befinner sig i den egyptiska huvudstaden Kairo.
Maria Malmström beskriver hur den ekonomiska krisen omöjliggör ett fungerande vardagsliv.
– Det är ständiga elavbrott och du får köa i timmar om du behöver ha tag i bensin.
Enligt Malmström ledde detta till att Mursi till sist förlorade stödet även från forna sympatisörer inte minst i Kairos enorma slumområden. Här var förtroendet tidigare stort för Muslimska brödraskapet som erbjöd sjukvård och mikrolån som staten inte klarade av att tillhandahålla.
– Men nu känner sig de fattiga som röstade på Mursi svikna. Det finns inget tålamod kvar, folk har inte råd att leva, säger Malmström.
4 miljoner är registrerade som arbetslösa och utvecklingen går åt fel håll. Bland akademiker är siffran så stor som 40-50 procent. Socialförsäkringarna har urholkats av befolkningstillväxten och inflationen. Breda folklager befinner sig helt utanför systemen. 40 procent av egyptierna hankar sig fram på under 2 dollar (cirka 14 kronor) om dagen.
Samtidigt har privatiseringar och avregleringar under Mubarakregimens senare år skapat en växande medelklass vilket vidgat klyftan till storstädernas slumbefolkning. På landsbygden är ojämlikheten likaså enorm. Hälften av den odlingsbara jorden ägs av fem procent av befolkningen.
Förmodligen hävdar forumhögern med Snipern i spetsen lik förbaskat att problemet är Islam, inte fattigdom och ojämlikhet.
– Mursi vågade inte gå med på att slopa brödsubventionerna som IMF krävde. Alla egyptiska makthavare vet att man rör inte brödet ostraffat, säger Maria Malmström.
IMF ......
Egyptens folk har avsatt Mubarak och förväntar sig den demokrati de hittat på internet.
