Ett av skälen till att jag själv aldrig har kallat mig för kommunist, är just de svenska, bland andra, kommunisternas olika stolligheter, bland annat när de uttalade positiva reaktioner på Stalin. Den enda förklaringen jag kan komma med är att de var mycket naiva och blandade ihop verklighetens situation med hur de VILLE att det skulle vara. Ungefär på samma sätt som många "antikommunister" gör än idag! Har heller aldrig variot speciellt förtjust i Lenins tolkning, och än mindre Stalin. Tyvärr har deras tolkningar haft företräde under främst 1900-talet, vilket gjort att begreppet "kommunism" blivit solkigt.
Lenins idéer har förklarats av att han först och främst hade en massa EGNA idéer, samt strömningar från idéer från tsartiden. Först därefter kommer delar av Marx idéer in, inte sällan förvanskade - som synen på religion. Dagens kommunister måste förhålla sig till detta på något sätt, och mig veteligen tar många idag avstånd från dessa. Dock inte alla.
Begreppet diktatur var gångbart i den kontexten, då det var den realiteten folk levde under då i Europa. Begreppet bör inte ses i sig självt, utan i relation till "PROLETARIATETS diktatur", som jag gjorde ovan. Alltså ett samhälle där de fattiga var med och styrde. Det är inte speciellt långsökt att tolka detta som en beskrivning av demokrati, vilket den dominerande, socialdemokratiska, tolkningen innebar. Detta om man relaterar i hur Marx själv beskrev dels vad proletariat innebar, och dels vad han menade med ett kommunistiskt samhälle.
Givetvis kan det tolkas som "majoritetsdiktatur", om man vill. I fria val blev nazismen dock aldrig större än 34%, och då är det svårt att tro att alla de 34 procenten verkligen trodde på den nazistiska läran, utan bara reagerade mot det rådande samhället i den populistiska strömning nazismen var. Likheterna med dagens SD är här ganska intressanta.