Den numera så beramade, svenska arbetslinjen bär syn för sägen, ska jag säga.
När sjuk och därmed lågpresterande arbetskraft skickas ut på verkstadsgolvet för att hänga med i dagens hårt uppdrivna arbetstempo är det självklart att undermåliga arbetsresultat allt som oftast lämnar produktionskedjan. Ingenting av det jag säger här får tolkas som kritik mot sjuka - självklart inte.
En gång stog Made in Sweden för en kvalitetsmärkning. I dag har det gått så långt att samma varumärke snarare uppfattas som en varningsflagg för kvalitetsbrister. Kan man vänta annat då undermålig arbetskraft tvingas ut i arbetslivet för att lågprestera, ofta med starka mediciner i kroppen.
Personligen råkade jag ut för det här då jag sökte mig en ny tandläkare som var långt ifrån frisk. Darrhänt stod han och chabblade fram fuskjobb efter fuskjobb i min käft. Det blev en mycket dyr nota för mig innan jag upptäckte alla falsarium som denne sjuke tandläkare blev pappa till.
Så här kan du gå igenom yrkesgrupp efter yrkesgrupp och hitta lågpresterande individer som hade gjort folkhushållet en större tjänst om de hade stannat hemma - nedkrupna i sina sängar. Så här kan vi inte ha det längre!
Det finns ord för den här sortens sparbeting på nationell basis - det kallas att dumspara! Som att pinka i byxan ungefär: varmt och skönt till att börja med men allt kallare om rumpan på litet sikt.
De värsta konsekvenserna av denna politik har ännu inte visat sig. Precis
som kylan i byssan kommer dom smygande för att på längre sikt skamfila
både folkhushållet och Sveriges goda namn och rykte utomlands.
[img][/img]