Hem
Utåt sett har regeringen med Fredrik Reinfeldt (M) i spetsen hyllat den svenska modellen med anställningstrygghet och turordningsregler. När 33 personer sades upp i regeringskansliet var de orden inte mycket värda.
Gång på gång har statsminister Fredrik Reinfeldt och hans ministrar talat sig varma om vikten av att följa spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden. Principen om sist in, först ut har varit helig – och budskapet om att också sjuka och gamla ska kunna känna sig trygga på arbetsmarknaden har varit tydligt.
Den principen har inte varit lika helig när det gällt regeringens egna personal, visar Uppdrag gransknings kartläggning.
Efter att regeringskansliet under flera år vuxit sig allt större och kostnaderna dragit iväg beslutades 2009 om nedskärningar.
Ett sparpaket på 50 miljoner kronor klubbades igenom och med hjälp av jurister, ekonomer och konsulter lade förvaltningsledningen en detaljerad omorganisationsplan. Ett hundratal personer skulle bort.
- Jag kände ingen oro för egen del, jag kände mig trygg i min kompetens, säger Malin William-Olsson, om funderingarna hon hade när de anställda informerades av sin chef.
Med tio år på jobbet och över 2000 personer som anställts efter henne kände hon sig säker på att hon skulle få behålla jobbet. Från regeringshåll hade ju budskapet varit tydligt: lagen om anställningsskydd, LAS, var ju det som skulle styra.
Den kartläggning Uppdrag granskning gjort av de 33 personer som till sist fick lämna sina jobb, visar tvärtom att de orden inte var mycket värda när regeringskansliet drev igenom uppsägningarna – mot bland andra Malin William-Olsson.
De uppsagda hade var i genomsnitt 53 år gamla och hade arbetat 16 år inom regeringskansliet. 13 har varit sjuka eller har haft någon form av arbetshandikapp. Och flera har varit fackligt aktiva. Ingen av dem borde ha blivit uppsagda om arbetsgivaren följt syftet med turordningsreglerna.
När uppsägningar ska göras ska en arbetsgivare dela in sina anställda i så kallade turordningsgrupper. Enligt praxis ska grupperna tolkas brett, det vill säga att alla med liknande arbetsuppgifter ska hamna i samma grupp.
På regeringskansliet gjordes istället yrkesgrupperna väldigt små. Mer än hälften av turordningsgrupperna bestod bara av en enda person. Det betyder att den person som hamnade i den gruppen blev uppsagd, eftersom ingen annan i gruppen jobbat kortare tid.
Ett exempel är regeringskansliets it-avdelning, där det arbetar runt 150 personer. En it-tekniker, som varit sjuk, placerades i gruppen ”Skrivarkoordinator”. Där skulle bara en person sägas upp – han själv.
Och det trots 10 år på avdelningen och att 100 personer anställts efter honom.
- Det här verkar vara ett mycket, mycket avancerat sätt att går runt anställningsskyddslagen. Det skull vara intressant att få en prövning i Arbetsdomstolen om regeringskansliet tillämpat samma metoder som det privata näringslivet, nämligen att strunta i lagstiftningen för att bli av med dem man inte vill ha kvar, säger Kurt Junesjö, en av Sveriges främsta experter på arbetsrätt.
De drygt 50 vaktmästarna delades in i tre, små grupper – och återigen blev det möjligt för arbetsgivaren att säga upp personer trots lång arbetstid.
- Det är egentligen uppsägningar av personliga skäl man håller på med här. De verkar ha pekat med hela handen och vill bli av med dem, säger Kurt Junesjö.
Förvaltningschefen Anna-Karin Jatko vill inte kommentera enskilda personers uppsägningar, utan hävdar att ledningen haft ett detaljerat omplaceringsarbete, helt enligt de avtal som finns.
- Inom ramen för den här omställningen har jag stor förståelse för att enskilda medarbetare har tyckt att det var väldigt svårt, säger hon.
Uppdrag granskning har gått igenom listan på alla som blivit uppsagda. Många har varit sjuka. De har varit arbetsskadade. Det har haft olika typer av arbetshandikapp. Hur kommer det sig?
- Jag delar inte din bild av medarbetarna på helheten. Det är en väldigt blandad grupp medarbetare som vi tyvärr inte kunnat ha kvar, eftersom vi var tvungna att minska antalet medarbetare.
Det jobbar drygt 4 000 anställda i dag på regeringskansliet. Trots det så är det i hälften av de turordningskretsar ni upprättat bara en person i varje. Det betyder att bara den personen fick sparken?
- Självfallet är det ju så att det statliga avtalet följts fullt ut. Och det är viktigt för mig att man har gjort det, säger Anna-Karin Jatko.
Fotnot: Efter intervjun med Anna-Karin Jatko preciserar regeringskansliet i sina svar i ett mejl.
De skriver att de har samverkat med de fackliga organisationerna och de hävdar att merparten av de aktuella arbetsuppgifterna bara finns på den avdelning där omstruktureringen skedde.
De skriver också att många av uppgifterna dessutom var så unika att det bara fanns en enda arbetstagare med "i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter", som till exempel skrivarkoordinator.
Ska inte regeringen vara bra på att ta hand om sjuka själva och hjälpa dem i stället för själpa? Men inte är man förvånad här inte...
