Vänsterns livslögn gick ut på att lura i folk att det är en god idé att leva på bidrag (d.v.s andras arbete). Budskapet paketerades med floskler om "rättvisa" och annat trams. Vidare hade man mage att kalla sig arbetarparti.
I ett demokratiskt samhälle tenderar de flesta val att bli ganska så jämna huvudalternativen emellan. För att över tiden vinna nästan varje gång krävs egentligeen bara att man säkerställer sisådär 10-20% av rösterna. Detta var precis vad sosseriet lyckades med. Genom att göra folk bidragsberoende så blev de också beroende av sosseriet. Man fick dessa röster gratis. Övriga väljare fördelade sig lika mellan blocken. På så sätt kunde sosseriet härska i generationer.
Sen kom Fredrik Reinfeldt. Fredrik talade på ett pedagogiskt sätt om för arbetarna att de förtjänar bättre. Fredrik riktade rätt så stora skattesänkningar direkt i handen på den vanlige arbetaren. Avundsjukan trycktes tillbaka genom att i kronor ge lika mycket till medelinkomsttagare som till höginkomsttagare. Jobbskatteavdraget kan beskrivas med ett enda ord: Succé.
Under tiden har Alliansen satsat hårt på att driva folk ut ur bidragsberoendet. Det har inte varit en lätt uppgift. Mycket arbete återstår, men man har kommit en bit på väg. Folk börjar begripa att bidrag inte är en långsiktig lösning. Därmed tappar också sosseriet sina kärnväljare. Den bidragstagare som börjar arbeta vill ju inte skatta bort hela sin inkomst. Talet om empati är helt glömt.
Mycket talar för att vi står inför många många år med Allians för Sverige i regeringen. Detta märks inte minst på hur tokvänstern tappat konceptet. De är så lata att de t.o.m slutat gnälla. Inte undra på det. De har ju haft fel i 4,5 år om allt de yttrat sig om. De förutspådde att Sverige skulle bli helvetet på jorden under Alliansen. Istället visar det sig att Sverige kommer starkast i hela Europa ur finanskrisen. Man spådde att röran skulle vinna valet. Istället förlorade man ännu större än 2006. Man lovade att aldrig samarbeta med sd. Ett samarbete som redan tycks mer eller mindre etablerat. Man har redan övergett den politik man gick till val på.
Rödgröna röran är idag ledarlösa. Man tappar ännu fler väljare var dag. Man har inte en aning om man ska gå mot mitten eller vänsterut. Man har inte en aning om hur man ska vinna väljarnas förtroende.