Hem
Gustav "tjuven" Ander: små skolor i gelsbygden har ofta mer problem med allt.
Verkligheten krossar naturligtvis allt som framställs från hans fantasigenerator:
Gunilla Karlberg-Granlunds forskning torpederar myten om att pedagogiken i små skolor skulle vara sämre än i stora skolor.
Tvärtom hävdar hon att man genom att studera de små skolorna når de stora frågorna om hur en skola ska fungera, där barn trivs och vill lära sig
Gunilla Karlberg-Granlund började intressera sig för de små skolorna när hon jobbade som lärare i Korpo.
På fredag disputerar hon på en avhandling i pedagogik vid Åbo Akademi. Avhandlingen heter "Att förstå det stora i det lilla."
Karlberg-Granlund har intervjuat tolv lärare i små skolor.
-Man oroar sig för att barnen i små skolor marginaliseras men i stället får de kontakt med andra åldersgrupper. Jag märkte att byskolan har en bredare funktion. En skola på landsbygden är så mycket mera än en skola.
I den andra delen av sin forskning har Gunilla Karlberg-Granlund studerat en debatt som pågick kring nedläggningen av flera skolor i Borgå 2004.
Debatten fördes i Borgåbladet och i Hufvudstadsbladet.
Av materialet drar hon slutsatsen att den lilla byskolan handlar om tillhörighet, ägandeskap och existens.
Hon säger att det finns myter i debatten om nedläggningshotade skolor som upprepar sig utan att de ifrågasätts eller det kontrolleras varifrån de kommer.
-En sådan myt är att pedagogiken i små skolor är sämre än i stora skolor. Lärarna har etiskt ansvar att arbeta för barnets bästa. Men det finns oklara röster om vad som är barnets bästa i samhället i dag. Trots att alla lärare vill göra samma sak så påverkas möjligheten av till exempel skolans och elevgruppernas storlek. Genom att intervjua de tolv lärarna i de små skolorna har jag haft förmånen att dokumentera det kunnadet och tänkandet de representerar.
Karlberg-Granlund ser en fara i att det kunnande som finns i byskolorna försvinner.
Verkligheten: 10
Tjuven: 0
Verkligheten krossar naturligtvis allt som framställs från hans fantasigenerator:
Gunilla Karlberg-Granlunds forskning torpederar myten om att pedagogiken i små skolor skulle vara sämre än i stora skolor.
Tvärtom hävdar hon att man genom att studera de små skolorna når de stora frågorna om hur en skola ska fungera, där barn trivs och vill lära sig
Gunilla Karlberg-Granlund började intressera sig för de små skolorna när hon jobbade som lärare i Korpo.
På fredag disputerar hon på en avhandling i pedagogik vid Åbo Akademi. Avhandlingen heter "Att förstå det stora i det lilla."
Karlberg-Granlund har intervjuat tolv lärare i små skolor.
-Man oroar sig för att barnen i små skolor marginaliseras men i stället får de kontakt med andra åldersgrupper. Jag märkte att byskolan har en bredare funktion. En skola på landsbygden är så mycket mera än en skola.
I den andra delen av sin forskning har Gunilla Karlberg-Granlund studerat en debatt som pågick kring nedläggningen av flera skolor i Borgå 2004.
Debatten fördes i Borgåbladet och i Hufvudstadsbladet.
Av materialet drar hon slutsatsen att den lilla byskolan handlar om tillhörighet, ägandeskap och existens.
Hon säger att det finns myter i debatten om nedläggningshotade skolor som upprepar sig utan att de ifrågasätts eller det kontrolleras varifrån de kommer.
-En sådan myt är att pedagogiken i små skolor är sämre än i stora skolor. Lärarna har etiskt ansvar att arbeta för barnets bästa. Men det finns oklara röster om vad som är barnets bästa i samhället i dag. Trots att alla lärare vill göra samma sak så påverkas möjligheten av till exempel skolans och elevgruppernas storlek. Genom att intervjua de tolv lärarna i de små skolorna har jag haft förmånen att dokumentera det kunnadet och tänkandet de representerar.
Karlberg-Granlund ser en fara i att det kunnande som finns i byskolorna försvinner.
Verkligheten: 10
Tjuven: 0
