Hem
Några av Konungariket Sveriges tyngsta ekonomer ger Anders Borg och regeringen godkänt för sitt sätt att hantera den globala finanskrisen.
Regeringens krishantering får godkänt, men det är inte alls
säkert att grunden för framtida tillväxt är lagd. Den analysen gör
ledande svenska ekonomer. Samtidigt bedömer de att en rödgrön regering
inte skulle medföra någon drastisk kursomläggning i ekonomiska
politiken.
Det har varit dramatiska år för regeringen. Arbetslösheten har rusat
till 9,3 procent och underskottet i statens finanser har vuxit till 1,2
procent av BNP. En global finanskris och efterföljande lågkonjunktur
krossade drömmen om att utradera utanförskapet.Men alliansen får
ändå många positiva omdömen från flera av Sveriges ledande
nationalekonomer. ”Överlag har regeringen skött den ekonomiska politiken
väl. De har ingjutit lugn och förtroende. Sverige har klarat sig
förhållandevis väl”, anser Richard Friberg, Handelshögskolan i
Stockholm, och flera av hans kollegor.SvD har mejlintervjuat tolv av Sveriges ledande
nationalekonomer, samtliga professorer, för att få deras bedömningar av
den ekonomiska politiken.För att börja med pluskontot:Finansministern
själv.”Jag är verkligen imponerad” skriver en av ekonomerna som
vill vara anonym. Förutom lovord för sin höga kompetens får Anders Borg
(M) också beröm för att han lyckats hålla budgetdisciplinen. Han har
sett till att ”behålla en långsiktig balans i statsfinanserna”, menar
Ola Olsson, Handelshögskolan i Göteborg.Flera är också positiva
till krishanteringen. ”Man har satsat på att skydda sysselsättningen i
offentlig sektor. Vi slipper nu en debatt om paniksparande i offentlig
sektor och skattehöjningar”, skriver Uppsalaprofessorn, Nils Gottfries,
som hävdar att regeringen fört en ”kraftfull finanspolitik”.Andra
menar att Borg inte var tillräckligt snabb för att motverka krisen.
Åter andra menar att det finns mer att önska av själva insatserna. ”Han
har haft en njugg inställning till långsiktiga, tillväxtbefrämjande
åtgärder som exempelvis forskning och utveckling och investeringar i
miljöteknik och infrastruktur”, tycker Hans Lööf, KTH.Jobbskatteavdraget, sänkt skatt för löntagare,
välkomnas av flera. ”Det har varit ganska välmotiverat”, förklarar
Martin Flodén, vid Stockholms universitet, som menar att det går att
finna stöd i forskningslitteraturen för att det medför ökat arbetsutbud.Men
det finns också invändningar. Magnus Henrekson, chef för Institutet för
näringslivsforskning, IFN, hänvisar till en nyligen publicerad analys
där han visar att skattesänkningarna inte haft önskad effekt när det
gäller att minska utanförskapet.En av ekonomerna som vill vara
anonym gör en liknande analys: ”På det stora hela är det bra för
sysselsättningen (fler väljer att jobba/jobba mer), men jag tror inte
att det har hjälpt till att minska arbetslösheten”.På regeringens minuskonto finns sänkningen av
fastighetsskatten. Nationalekonomerna är kritiska till att en stabil
skattebas i princip satts ur spel.En tung invändning från flera
håll är att de borgerliga inte angripit strukturella problem, som
hindrar den svenska tillväxten. ”Att den öppna arbetslösheten var så hög
som 6 procent när konjunkturen senast stod på topp tyder på allvarliga
problem med den svenska arbetsmarknadens funktionssätt”, menar Anders
Vredin, vd för SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.Även
Richard Friberg efterlyser strukturella reformer. Regeringen borde ha
svarat på frågan vad som krävs för att få fram fler nya företag.SvD bad också nationalekonomerna att analysera en
eventuell rödgrön regering. De som svarade menade att Thomas Östros har
goda kvalifikationer som finansminister. ”Östros är min gamla elev. Han
är fullt kompetent”, förklarar Bertil Holmlund vid Uppsala universitet.Däremot
finns det en osäkerhet kring hur stark socialdemokraternas ekonomiska
talesman skulle bli som finansminister. ”Det finns en uppenbar risk för
att Östros skulle stå inför en betydligt svårare balansakt än Borg”,
påpekar Sten Nyberg, vid Stockholms universitet.Bedömningen, som
delas av flera, är dock att en rödgrön regering inte skulle innebära
några radikalt kursbyte. Det sätter den svenska budgetdisciplinen stopp
för.” Effekterna på ekonomin som helhet kommer med stor sannolikhet inte
att skilja sig nämnvärt”, skriver Olof Johansson Stenman på Handels i
Göteborg.
Regeringens krishantering får godkänt, men det är inte alls
säkert att grunden för framtida tillväxt är lagd. Den analysen gör
ledande svenska ekonomer. Samtidigt bedömer de att en rödgrön regering
inte skulle medföra någon drastisk kursomläggning i ekonomiska
politiken.
Det har varit dramatiska år för regeringen. Arbetslösheten har rusat
till 9,3 procent och underskottet i statens finanser har vuxit till 1,2
procent av BNP. En global finanskris och efterföljande lågkonjunktur
krossade drömmen om att utradera utanförskapet.Men alliansen får
ändå många positiva omdömen från flera av Sveriges ledande
nationalekonomer. ”Överlag har regeringen skött den ekonomiska politiken
väl. De har ingjutit lugn och förtroende. Sverige har klarat sig
förhållandevis väl”, anser Richard Friberg, Handelshögskolan i
Stockholm, och flera av hans kollegor.SvD har mejlintervjuat tolv av Sveriges ledande
nationalekonomer, samtliga professorer, för att få deras bedömningar av
den ekonomiska politiken.För att börja med pluskontot:Finansministern
själv.”Jag är verkligen imponerad” skriver en av ekonomerna som
vill vara anonym. Förutom lovord för sin höga kompetens får Anders Borg
(M) också beröm för att han lyckats hålla budgetdisciplinen. Han har
sett till att ”behålla en långsiktig balans i statsfinanserna”, menar
Ola Olsson, Handelshögskolan i Göteborg.Flera är också positiva
till krishanteringen. ”Man har satsat på att skydda sysselsättningen i
offentlig sektor. Vi slipper nu en debatt om paniksparande i offentlig
sektor och skattehöjningar”, skriver Uppsalaprofessorn, Nils Gottfries,
som hävdar att regeringen fört en ”kraftfull finanspolitik”.Andra
menar att Borg inte var tillräckligt snabb för att motverka krisen.
Åter andra menar att det finns mer att önska av själva insatserna. ”Han
har haft en njugg inställning till långsiktiga, tillväxtbefrämjande
åtgärder som exempelvis forskning och utveckling och investeringar i
miljöteknik och infrastruktur”, tycker Hans Lööf, KTH.Jobbskatteavdraget, sänkt skatt för löntagare,
välkomnas av flera. ”Det har varit ganska välmotiverat”, förklarar
Martin Flodén, vid Stockholms universitet, som menar att det går att
finna stöd i forskningslitteraturen för att det medför ökat arbetsutbud.Men
det finns också invändningar. Magnus Henrekson, chef för Institutet för
näringslivsforskning, IFN, hänvisar till en nyligen publicerad analys
där han visar att skattesänkningarna inte haft önskad effekt när det
gäller att minska utanförskapet.En av ekonomerna som vill vara
anonym gör en liknande analys: ”På det stora hela är det bra för
sysselsättningen (fler väljer att jobba/jobba mer), men jag tror inte
att det har hjälpt till att minska arbetslösheten”.På regeringens minuskonto finns sänkningen av
fastighetsskatten. Nationalekonomerna är kritiska till att en stabil
skattebas i princip satts ur spel.En tung invändning från flera
håll är att de borgerliga inte angripit strukturella problem, som
hindrar den svenska tillväxten. ”Att den öppna arbetslösheten var så hög
som 6 procent när konjunkturen senast stod på topp tyder på allvarliga
problem med den svenska arbetsmarknadens funktionssätt”, menar Anders
Vredin, vd för SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.Även
Richard Friberg efterlyser strukturella reformer. Regeringen borde ha
svarat på frågan vad som krävs för att få fram fler nya företag.SvD bad också nationalekonomerna att analysera en
eventuell rödgrön regering. De som svarade menade att Thomas Östros har
goda kvalifikationer som finansminister. ”Östros är min gamla elev. Han
är fullt kompetent”, förklarar Bertil Holmlund vid Uppsala universitet.Däremot
finns det en osäkerhet kring hur stark socialdemokraternas ekonomiska
talesman skulle bli som finansminister. ”Det finns en uppenbar risk för
att Östros skulle stå inför en betydligt svårare balansakt än Borg”,
påpekar Sten Nyberg, vid Stockholms universitet.Bedömningen, som
delas av flera, är dock att en rödgrön regering inte skulle innebära
några radikalt kursbyte. Det sätter den svenska budgetdisciplinen stopp
för.” Effekterna på ekonomin som helhet kommer med stor sannolikhet inte
att skilja sig nämnvärt”, skriver Olof Johansson Stenman på Handels i
Göteborg.
