Jag skulle ha velat se delegaternas ansiktsuttryck på den där FN-konferensen, när sydafrikanerna lade fram uttalandet om att kärnvapen bör förbjudas av humanitära skäl.
Vi vet hur Carl Bildt reagerade. Han skrev inte under och har fått skäll för det. Men de andra 77 undertecknarna, vid sidan av Sydafrika, hur tror ni att de såg ut i nunorna?
Här är en gissning: Himlande ögon. Menande blickar. Kanske ett par ironiska leenden. Men enklast att bara skriva under.
Man behöver ju inte vara doktor i freds- och konfliktforskning för att lista ut vad det där uttalandet har för vikt. Närmare bestämt ingen alls. Tror någon att Amerika, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan och de andra sitter med svettiga handflator i sina bunkrar och funderar på vad de ska göra av sina kärnvapen, nu när de är ”förbjudna”? Tror någon att de tänker släppa sina kärnvapen på golvet vid ett oövervakat ögonblick? Hävda att de inte har en aning om vad det där är för missiler, när världssamfundet plockar upp de dumpade vapnen och hötter med pekfingret?
Det där uttalandet är ungefär lika avancerat som ett upprop om att det är dumt att vara elak. Eller en kraftig markering om att alla borde ha det bra. Det är den sortens deklaration man bara kan föreslå om man har enorm självdistans, eller om man helt saknar självdistans. Jag vågar gissa att det i just detta fall rör sig om ett exempel på det senare.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johanhakelius/article16763149.ab