Dao skrev:Bara utgå från fakta........Vi kan ta en annan liknelse, Cambodja, som fick betydligt MER bomber på sig än Japan under andra världskriget. Detta banade väg för senare USA:s bästa kompis i regionen, Pol Pot! Landet har knappt än hämtat sig.
Märkliga "fakta" som du sprider?
Det stämmer att USA bombade i Kambodja men då för att förhindra Pol Pot från att ta makten. Det lyckades man dock endast med att fördröja under 2 år.
När Pol Pot sen fick makten så var USA deras "fiende #1" men som god tvåa listade man Vietnam (som även historiskt hade varit deras ärkefiende).
Långt senare efter deras skräckvälde (som hyllades av Jan Myrdal, Gunnar Bergström, PO Enquist och Birgitta Dahl och hela vänsterrörelsen
"Vänskapsföreningen Sverige-Kampuchea") när Vietnam hade ockuperat Kambodja och i praktiken samtliga politiska partier gemensamt motarbetade Vietnameserna (alltså även de som Pol Pot tog makten ifrån) så fick de politiskt stöd från USA. Det fanns väl bara ett land i världen (förutom Vietnam själva) som ansåg att Vietnams marionettregering var de rättmäktiga företrädarna för landet, och det var Sovjet. Det är knappast samma sak som att stödja specifikt Pol Pot.
Dao skrev:Detsamma gäller Vietnam, som trots att de officiellt vann Vietnamkriget, hamnade i händerna på kapitalisterna, och är nu ett av flera länder som missbrukas av globaliseringen.
Visst är det märkligt att kommunismen ständigt blir "kidnappad" och därför plötsligt inte är någon kommunism längre? Vad hände med alla de övertygade FNL-krigarna? Utvecklade de en hjärna helt plötsligt?
De borde ju varit i majoritet då flera miljoner vietnameser flydde landet i små rangliga båtar ganska kort efter att de hade börjat införa den "
fantastiska" kommunismen i landet?
FN uppskattar att ca. 30% av båtflyktingar dödades under flykten från Vietnam.
Det nordvietnamesiska samhället var under kriget helt stängt för extern information. Kommunistpartiet hade fullständig kontroll över media, där endast partiets tidningar fanns tillgängliga. Få människor hade tillgång till radio. Befolkningen växte upp i tron att sydvietnameserna slogs ned av regimen och ville bli befriade, även om detta inte var sant.
Många av ”befriarna” upptäckte snart efter krigsslutet att partiets propaganda inte stämde med verkligheten. Några nordvietnameser talade ut, men blev snabbt stämplade som reaktionärer och blev så småningom tvungna att fly Vietnam. Bland dem finns författaren Duong Thu Huong, som satt på trottoaren i Saigon och grät för att hon kände att Saigon hade varit friare innan ”befrielsen” och att partiet hade lurat henne. Hennes bok ”Den blindes paradis” har översatts till svenska.
En annan är den nordvietnamesiska Hanoi-överstelöjtnant Bui Tin.
Både Bui Tin och Duong Thu Huong upptäckte att de hade ”befriat” en mer demokratisk regim än Nordvietnam.
När skall vänstern och FNL-rörelsen inse detta?