Kvinnans personlighet leder till misshandel.
Det anser en tredjedel av personalen på akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, enligt en svensk studie.
– Jag blir chockad och förstämd. De borde skämmas, säger författaren Unni Drougge.
Hon har själv blivit slagen, biten, strypt och utsatt för dödshot.
Författaren Unni Drougge, 55, har på ett öppenhjärtigt sätt i boken ”Boven i mitt drama kallas kärlek” berättat om misshandeln hon utsatts för.
– Jag kunde prestera akter, handlingar och domar. Trots det har jag aldrig blivit så synad i sömmarna som då. Jag fick höra att jag var försedd med allehanda brister som lett till misshandeln.
Traumatisering
Hon är chockad över nyheten om att 28 procent, nästan en tredjedel, av personalen på akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm anser att kvinnans ”passiva och beroende personlighet” kan leda till att hon blir misshandlad.
– När man sönderslagen och förtvivlad kommer till akuten och där blir ytterligare skuldbelagd, handlar det om en sekundär traumatisering. Man tror att man kommer till ett tryggt ställe, istället blir man misstänkliggjord. Det är en skamfläck för vårt samhälle och otroligt ovärdigt.
”Varför stannar du kvar?”
Unni Drougge berättar att hon själv vid två tillfällen besökt just Södersjukhusets akutmottagning efter att ha blivit misshandlad. Hon anser att bemötandet en misshandlad kvinna får på akuten, kan vara avgörande för den kvinnans framtid.
– Det var ju länge sedan nu, men när jag var där frågade personalen varför jag inte hade lämnat mannen. Det tyder på väldigt dålig kunskap när det finns så oerhört mycket forskning kring detta.
Leva under dödshot
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och antalet anmälda fall ökar, visar statistik från Brå.
För Unni Drougge är det viktigt att man inom vården förstår rädslan som kvinnan har och har kunskap om varför kvinnan lever vidare i det våldsamma förhållandet.
– När man lever med någon som får spontana, våldsamma utbrott, lever man under dödshot. Det slutar inte sällan med att en sådan kvinna tar livet av sig.
I enkäten uppgav 21 procent av personalen på akutmottagning på SÖS att det "inte är en persons fel att två träter".
– Oavsett om kvinnan provocerat mannen så är det inte kvinnans fel om hon blivit slagen. Det är en okunnig och hjärtlös attityd.
Sämre på andra sjukhus
Enligt Maaret Castrén, som är professor i akutsjukvård vid Karolinska Institutet och en av dem som har författat studien, är situationen på Sös knappast unik.
– Det är troligtvis mycket sämre på andra sjukhus. Södersjukhuset har i många år jobbat aktivt med detta.
Totalt deltog 217 personer i studien. De flesta av dem arbetar vid någon av Södersjukhusets akutmottagningar.
Studien visar att hälften av personalen inte hade frågat kvinnor som kom in med misstänkta misshandelsskador, om de blivit misshandlade. Knappt var tionde misshandlad kvinna fick inte skadorna dokumenterade.
”Självklart inte bra”
Anna Nergårdh som är chefläkare på Södersjukhuset, tror inte att de här siffrorna är specifika för Södersjukhuset.
– Man skulle önska att siffrorna var väldigt mycket lägre. Men det speglar nog hur det ser ut i samhället.
Hur kan man komma till rätta med det här problemet?
– Det behövs stora utbildningsinsatser redan under grundutbildningen, samt en aktiv fortbildning och diskussion.
Det här handlar om rättssamhället Sverige... Detta säger en hel del om inställningen till kvinnor som finns i samhället. Kvinnor som råkar ut för våld och misshandel blir sällan betrodda pga att man utgår ifrån att de ljuger eller att de är medskyldiga till misshandeln...
Jag har själv råkat ut för att rättsamhället inte fungerar. Jag var med om en man som misshandlade mig på brösten,jag fotade detta på en vårdcentral och anmälde mannen.Fick ha dessa blåmärken i flera veckor efter och såg märkena varje dag när jag duschade... Jag fick komma på förhör en gång efter ett tag så läggs fallet ner i brist på bevis...(ingen hade sett det som hände förrutom jag själv) Kort tid efter blir jag drabbad av en djup depression och händelsen var definitivt en utlösande faktor... Blir man hotad till livet och kränkt så blir man rädd och chockad...
Vem är det som säger att kvinnorna ljuger eller är medskyldiga till våldet? Våld är förbjudet hur det än är, hur bråken än går till. En bråkdel av alla kvinnor ljuger om vad det varit med om och det måste alla kvinnliga offer acceptera och leva med...
Det anser en tredjedel av personalen på akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm, enligt en svensk studie.
– Jag blir chockad och förstämd. De borde skämmas, säger författaren Unni Drougge.
Hon har själv blivit slagen, biten, strypt och utsatt för dödshot.
Författaren Unni Drougge, 55, har på ett öppenhjärtigt sätt i boken ”Boven i mitt drama kallas kärlek” berättat om misshandeln hon utsatts för.
– Jag kunde prestera akter, handlingar och domar. Trots det har jag aldrig blivit så synad i sömmarna som då. Jag fick höra att jag var försedd med allehanda brister som lett till misshandeln.
Traumatisering
Hon är chockad över nyheten om att 28 procent, nästan en tredjedel, av personalen på akutmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm anser att kvinnans ”passiva och beroende personlighet” kan leda till att hon blir misshandlad.
– När man sönderslagen och förtvivlad kommer till akuten och där blir ytterligare skuldbelagd, handlar det om en sekundär traumatisering. Man tror att man kommer till ett tryggt ställe, istället blir man misstänkliggjord. Det är en skamfläck för vårt samhälle och otroligt ovärdigt.
”Varför stannar du kvar?”
Unni Drougge berättar att hon själv vid två tillfällen besökt just Södersjukhusets akutmottagning efter att ha blivit misshandlad. Hon anser att bemötandet en misshandlad kvinna får på akuten, kan vara avgörande för den kvinnans framtid.
– Det var ju länge sedan nu, men när jag var där frågade personalen varför jag inte hade lämnat mannen. Det tyder på väldigt dålig kunskap när det finns så oerhört mycket forskning kring detta.
Leva under dödshot
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och antalet anmälda fall ökar, visar statistik från Brå.
För Unni Drougge är det viktigt att man inom vården förstår rädslan som kvinnan har och har kunskap om varför kvinnan lever vidare i det våldsamma förhållandet.
– När man lever med någon som får spontana, våldsamma utbrott, lever man under dödshot. Det slutar inte sällan med att en sådan kvinna tar livet av sig.
I enkäten uppgav 21 procent av personalen på akutmottagning på SÖS att det "inte är en persons fel att två träter".
– Oavsett om kvinnan provocerat mannen så är det inte kvinnans fel om hon blivit slagen. Det är en okunnig och hjärtlös attityd.
Sämre på andra sjukhus
Enligt Maaret Castrén, som är professor i akutsjukvård vid Karolinska Institutet och en av dem som har författat studien, är situationen på Sös knappast unik.
– Det är troligtvis mycket sämre på andra sjukhus. Södersjukhuset har i många år jobbat aktivt med detta.
Totalt deltog 217 personer i studien. De flesta av dem arbetar vid någon av Södersjukhusets akutmottagningar.
Studien visar att hälften av personalen inte hade frågat kvinnor som kom in med misstänkta misshandelsskador, om de blivit misshandlade. Knappt var tionde misshandlad kvinna fick inte skadorna dokumenterade.
”Självklart inte bra”
Anna Nergårdh som är chefläkare på Södersjukhuset, tror inte att de här siffrorna är specifika för Södersjukhuset.
– Man skulle önska att siffrorna var väldigt mycket lägre. Men det speglar nog hur det ser ut i samhället.
Hur kan man komma till rätta med det här problemet?
– Det behövs stora utbildningsinsatser redan under grundutbildningen, samt en aktiv fortbildning och diskussion.
Det här handlar om rättssamhället Sverige... Detta säger en hel del om inställningen till kvinnor som finns i samhället. Kvinnor som råkar ut för våld och misshandel blir sällan betrodda pga att man utgår ifrån att de ljuger eller att de är medskyldiga till misshandeln...
Jag har själv råkat ut för att rättsamhället inte fungerar. Jag var med om en man som misshandlade mig på brösten,jag fotade detta på en vårdcentral och anmälde mannen.Fick ha dessa blåmärken i flera veckor efter och såg märkena varje dag när jag duschade... Jag fick komma på förhör en gång efter ett tag så läggs fallet ner i brist på bevis...(ingen hade sett det som hände förrutom jag själv) Kort tid efter blir jag drabbad av en djup depression och händelsen var definitivt en utlösande faktor... Blir man hotad till livet och kränkt så blir man rädd och chockad...
Vem är det som säger att kvinnorna ljuger eller är medskyldiga till våldet? Våld är förbjudet hur det än är, hur bråken än går till. En bråkdel av alla kvinnor ljuger om vad det varit med om och det måste alla kvinnliga offer acceptera och leva med...