Hem
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article13832625.ab
Ödmjukhet var inte ordet för dagen.
På en partistämma brukar man bestämma vad man ska göra i framtiden. Moderaterna beslutade i stället vad de gjort i historien.
I det nya idéprogrammet påstår Moderaterna att man var emot den sydafrikanska rasåtskillnadspolitiken under slutet av 1900-talet. Det offentliga Sverige brast ut
i ett samlat gapskratt. Moderaterna? Apartheidmotståndare? Visst, efter 1965 kritiserade man rasismen i Sydafrika, men officiellt vägrade man ställa sig bakom sanktioner mot apartheidregimen och man var konsekvent emot det svenska stödet till ANC.
Det är förstås lätt att skoja om det, men förflyttningen förtjänar att tas på allvar. Det Moderaterna sysslar med är både ohederligt och oanständigt.
Det slutar inte vid lögnerna om apartheid.
Skryter om välfärdsmodellen
Det nya idéprogrammet gör även gällande att Moderaterna – Fritiof Domös gamla Högerparti – var arkitekterna bakom den svenska välfärdsmodellen. Rösträtten och jämställdheten fick vi också till skänks av högern, om man ska lita på idéprogrammet.
Det ska man inte.
Det räcker med att man slår upp en historiebok för att informera sig om att Moderaterna varit för dödstraff, men emot a-kassan, allmänna sjukförsäkringar, barnbidrag och pensionssystem.
Märkligast i Moderaternas metamorfos är att de inte tycks begripa att det faktiskt finns levande människor som minns att de var emot fem veckors semester, 40 timmars arbetsvecka, fri abort och partnerskap för homosexuella.
Hade fel om apartheid
Moderaterna är inte det partiet i dag, och det finns ingen som på allvar hävdar att partiet vill avskaffa kvinnlig rösträtt för att man var emot det 1918. Men det minsta man kan begära av ett parti som smickrar sig med att företräda någon sorts allmänintresse och ”bär ansvar”, är att de i anständighetens namn står för vilka de varit.
Att anpassa partiet till samtiden är en sak, att revidera historien en annan. Moderaterna hade fel, om apartheid och om välfärdsstaten.
De vet om det, men 2011 är de inte ödmjuka nog att erkänna det.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13832496.ab
Moderaternas partisekreterare hävdade att partiet varit med och infört fri och lika rösträtt. Någon timme senare tog hon tillbaka allt.
Men varför blir jag inte förvånad?
Ödmjukhet var inte ordet för dagen.
På en partistämma brukar man bestämma vad man ska göra i framtiden. Moderaterna beslutade i stället vad de gjort i historien.
I det nya idéprogrammet påstår Moderaterna att man var emot den sydafrikanska rasåtskillnadspolitiken under slutet av 1900-talet. Det offentliga Sverige brast ut
i ett samlat gapskratt. Moderaterna? Apartheidmotståndare? Visst, efter 1965 kritiserade man rasismen i Sydafrika, men officiellt vägrade man ställa sig bakom sanktioner mot apartheidregimen och man var konsekvent emot det svenska stödet till ANC.
Det är förstås lätt att skoja om det, men förflyttningen förtjänar att tas på allvar. Det Moderaterna sysslar med är både ohederligt och oanständigt.
Det slutar inte vid lögnerna om apartheid.
Skryter om välfärdsmodellen
Det nya idéprogrammet gör även gällande att Moderaterna – Fritiof Domös gamla Högerparti – var arkitekterna bakom den svenska välfärdsmodellen. Rösträtten och jämställdheten fick vi också till skänks av högern, om man ska lita på idéprogrammet.
Det ska man inte.
Det räcker med att man slår upp en historiebok för att informera sig om att Moderaterna varit för dödstraff, men emot a-kassan, allmänna sjukförsäkringar, barnbidrag och pensionssystem.
Märkligast i Moderaternas metamorfos är att de inte tycks begripa att det faktiskt finns levande människor som minns att de var emot fem veckors semester, 40 timmars arbetsvecka, fri abort och partnerskap för homosexuella.
Hade fel om apartheid
Moderaterna är inte det partiet i dag, och det finns ingen som på allvar hävdar att partiet vill avskaffa kvinnlig rösträtt för att man var emot det 1918. Men det minsta man kan begära av ett parti som smickrar sig med att företräda någon sorts allmänintresse och ”bär ansvar”, är att de i anständighetens namn står för vilka de varit.
Att anpassa partiet till samtiden är en sak, att revidera historien en annan. Moderaterna hade fel, om apartheid och om välfärdsstaten.
De vet om det, men 2011 är de inte ödmjuka nog att erkänna det.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13832496.ab
Moderaternas partisekreterare hävdade att partiet varit med och infört fri och lika rösträtt. Någon timme senare tog hon tillbaka allt.
Men varför blir jag inte förvånad?
Varför skulle modersternas historia behöva försvaras av oss. Du vet högerröstare lever ofta i nuet och blickar frammåt. Inte som ni extremvänster som bara blickar bakåt och röstarvillkorslöst. ASG.
