Hem
Stora protester mot sociala orättvisor i Israel
Publicerat: tisdag 02 augusti kl 18:24, Ekot Dela
I Israel fortsätter stora demonstrationer mot premiärminister Benjamin Nethanyahu och regeringens ekonomiska politik. Protesterna beskrivs som de mest omfattande i landets historia mot sociala orättvisor.
SR.se
Om sambandet mellan social position, hälsa och livslängd
Vilka grundläggande faktorer har varit och är bestämmande för befolkningens hälsotillstånd? I denna studie har vi uppmärksammat faktorer som förekomst av epidemier och infektionssjukdomar samt förmåga att motstå dem, levnadsstandard, livsstil, gener, den medicinska forskningens landvinningar, tillgång till sjukvård och sist men inte minst framväxten av en aktiv och förebyggande hälsovård.
Samtliga dessa faktorer är mycket viktiga för hälsan. Ett problem är dock att praktiskt taget alla våra tillgängliga data om tillstånd, förändringar och trender bygger på genomsnittssiffror och aggregerade tal för hela befolkningsgrupper på nationell, regional eller lokal nivå. Men socio-ekonomiskt har befolkningen varit mer eller mindre skiktad med olika förutsättningar i livet. Det är därför lämpligt att avslutningsvis något beröra denna aspekt.
Enligt Michael Marmot måste orsakerna till ohälsa även sökas på ett delvis nytt sätt. Det handlar inte bara om att se på infektioner, tillgång till läkare, brist på mat och hygien eller dåliga bostadsförhållanden för ett statistiskt genomsnitt av befolkningen. Den sociala faktorn är enligt honom mer avgörande än vad som hittills uppmärksammats. I sin nyutkomna bok: Statussyndromet. Hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. (2006) undersöker Marmot kopplingen mellan status och hälsa – statussyndromet – och pekar på att positionen i den sociala hierarkin har ett starkt samband med livslängden och risken att bli sjuk.
Bengt Dahlin.se
Den sociala ohälsan
Publicerad: 1997
De som har de sämsta arbetena, inkomsterna, bostäderna och utbildningarna har i allmänhet också sämst hälsa. Vissa förebyggande insatser mot sociala hälsorisker skulle kanske göra större nytta för folkhälsan än många medicinska insatser.
Länge levde föreställningen att Sverige hade utjämnat de sociala skillnaderna i fråga om ohälsa. I dag finns det vetenskapliga belägg för motsatsen.
Hälsan är ojämnt fördelad mellan samhällsklasser. De flesta sjukdomar är vanligare bland de socialt missgynnade.
Visserligen finns det undantag från regeln. Cancer är totalt sett ungefär lika vanligt hos kroppsarbetare som hos övriga. Tjocktarmscancer, malignt melanom och bröstcancer hos kvinnor är vanligare i högre samhällsklasser. Men detta är som sagt undantag.
- I lägre samhällsklasser är förtida död vanligare än i högre, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.
- Den ökade dödligheten gäller både spädbarn, barn och vuxna. De som är sämre ställda uppger också sämre hälsa, mer symtom och fler sjukdomstillfällen än högre samhällsklasser. Ju lägre samhällsklass desto större ohälsa.
SBU.se
Ja behöver man tillägga mer?
Publicerat: tisdag 02 augusti kl 18:24, Ekot Dela
I Israel fortsätter stora demonstrationer mot premiärminister Benjamin Nethanyahu och regeringens ekonomiska politik. Protesterna beskrivs som de mest omfattande i landets historia mot sociala orättvisor.
SR.se
Om sambandet mellan social position, hälsa och livslängd
Vilka grundläggande faktorer har varit och är bestämmande för befolkningens hälsotillstånd? I denna studie har vi uppmärksammat faktorer som förekomst av epidemier och infektionssjukdomar samt förmåga att motstå dem, levnadsstandard, livsstil, gener, den medicinska forskningens landvinningar, tillgång till sjukvård och sist men inte minst framväxten av en aktiv och förebyggande hälsovård.
Samtliga dessa faktorer är mycket viktiga för hälsan. Ett problem är dock att praktiskt taget alla våra tillgängliga data om tillstånd, förändringar och trender bygger på genomsnittssiffror och aggregerade tal för hela befolkningsgrupper på nationell, regional eller lokal nivå. Men socio-ekonomiskt har befolkningen varit mer eller mindre skiktad med olika förutsättningar i livet. Det är därför lämpligt att avslutningsvis något beröra denna aspekt.
Enligt Michael Marmot måste orsakerna till ohälsa även sökas på ett delvis nytt sätt. Det handlar inte bara om att se på infektioner, tillgång till läkare, brist på mat och hygien eller dåliga bostadsförhållanden för ett statistiskt genomsnitt av befolkningen. Den sociala faktorn är enligt honom mer avgörande än vad som hittills uppmärksammats. I sin nyutkomna bok: Statussyndromet. Hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden. (2006) undersöker Marmot kopplingen mellan status och hälsa – statussyndromet – och pekar på att positionen i den sociala hierarkin har ett starkt samband med livslängden och risken att bli sjuk.
Bengt Dahlin.se
Den sociala ohälsan
Publicerad: 1997
De som har de sämsta arbetena, inkomsterna, bostäderna och utbildningarna har i allmänhet också sämst hälsa. Vissa förebyggande insatser mot sociala hälsorisker skulle kanske göra större nytta för folkhälsan än många medicinska insatser.
Länge levde föreställningen att Sverige hade utjämnat de sociala skillnaderna i fråga om ohälsa. I dag finns det vetenskapliga belägg för motsatsen.
Hälsan är ojämnt fördelad mellan samhällsklasser. De flesta sjukdomar är vanligare bland de socialt missgynnade.
Visserligen finns det undantag från regeln. Cancer är totalt sett ungefär lika vanligt hos kroppsarbetare som hos övriga. Tjocktarmscancer, malignt melanom och bröstcancer hos kvinnor är vanligare i högre samhällsklasser. Men detta är som sagt undantag.
- I lägre samhällsklasser är förtida död vanligare än i högre, säger Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms universitet.
- Den ökade dödligheten gäller både spädbarn, barn och vuxna. De som är sämre ställda uppger också sämre hälsa, mer symtom och fler sjukdomstillfällen än högre samhällsklasser. Ju lägre samhällsklass desto större ohälsa.
SBU.se
Ja behöver man tillägga mer?
