Men som svensk politik ser ut idag är det ju fullständigt omöjligt att rösta på sossarna. Det är så självklart att Reinfeldt och Borg får min röst 2010 att jag kunde lika gärna lägga valsedeln på brevlådan redan nu. Varför? Ja här är några av mina skäl.
1. Mona har bildat valallians med kommunisterna. Jag må vara överdrivet rädd för kommunistspöket eller vad det nu kan vara - men inte fan ställer jag mig i valbåset och lägger min röst för att Sverige för första gången i historien skall få en regering med ministrar som är kommunister. Håna mig gärna, men för egen del tycker jag det känns obehagligt med kommunister vid makten. Och jag är inte ensam bland vanliga väljare om den känslan.
2. Mona och sossarna är mer intresserade av feminism, av könskvotering, av hbt, av att håna kärnfamiljen (vad är det för fel på kärnfamiljen egentligen - mamma, pappa, barn - har aldrig fattat det) och av att locka väljare bland elitfeministerna på universitet än vad de är av att min tös lär sig något i skolan och att vår familj får pengar över till att åtgärda källaren där det läcker in under regniga vintrar. Sossarna vinner helt enkelt inga röster i min familj med radikalfeminism. Och det är likadant hos de flesta här ute i förorten. Vad fan ska vi med feminism till?
3. Mona och sossarna framstår som oärliga och oseriösa. Det fanns en tid när jag trodde på vad socialdemokratiska ledare sade. Jag tror inte på dem längre. Allt från deras sida känns som luft, som påhittat. Jämför det med t.ex. Anders Borg - sur och envis, begåvad och ansvarstagande. Allt som Anders Borg säger känns på riktigt. Jag lyssnar. Allt som Mona och hennes gäng säger känns som billigt gläfsande.
Tja, det var några tankar. Sossarna är körda hos mig för 2010 i alla fall. Och jag är en typisk väljare som de måste vinna för att ha någon chans.