Vad är det för fel på skåningarna? 8,1 procent av väljarna i Skåne läns södra valkrets säger sig stödja Sverigedemokraterna, enligt en opinionsundersökning av Synovate (DN 17/7).
Det innebär att det räcker för Sd att vinna ytterligare 8000 röster för att få över 12 procent i valkretsen och därmed plats i riksdagen, oavsett om man kommer över fyraprocentspärren.
Men samtidigt som Sverigedemokraterna rycker närmare riksdagen visar SOM-institutets stora undersökning att svenskarna i allmänhet är mer positiva till flyktingmottagande än på länge.
Det här understryker än en gång att Sd är en regional företeelse i Skåne och Blekinge.
Det intressanta med Sverigedemokraternas styrka i Skåne läns södra valkrets är att det inte alls stämmer överens med den vanliga bilden av vilka som röstar på Sverigedemokraterna. Här handlar det inte om arbetslösa varvsarbetare och gamla missnöjda socialdemokrater, utan om människor i välmående landsbygdskommuner och villaförorter som Kävlinge, Sjöbo, Lomma, Staffanstorp och Vellinge. Kommuner som dessutom utmärks av få invandrare.
Vi talar om vad Göran Hägglund skulle kalla "verklighetens folk".
Det som förenar partiets sympatisörer är inte heller någon rasistisk ideologi utan att de ser invandringen som orsaken bakom arbetslöshet, brottslighet och problem i vården.
När man ska förklara Sd:s väljarstöd, och varför vanlig medelklass kan tänka sig att rösta på partiet, brukar det handla om den misslyckade integrationen av invandrare. Det är ju därför partier från höger till vänster tävlar om vilka som har de skarpaste förslagen för möta "integrationsproblemen".
Visst finns det problem med arbetslöshet bland invandrare, men det handlar ju snarare om dåliga regler och diskriminering, än om invandrarna själva. Och med tanke på sammansättningen av Sverigedemokraternas potentiella väljarstöd borde man nog vända på frågeställningen.
Problemet kanske snarare är att delar av den skånska medelklassen inte är särskilt välintegrerad. Man har svårt att anpassa sig till det omgivande samhället och håller sig helst på sin kant.
I stället för att acceptera det mångkulturella samhället sitter man i sina villor och oroar sig. Det är så farligt i Malmö, och man vet aldrig vad som kan hända om man går över Möllevångstorget på kvällen. För människorna där är ju inte som vi, resonerar somliga.
Det är klart att de lockas av ett parti som förutom främlingsfientligheten utmärks av sin nostalgiska bild av ett Sverige där alla var blonda och glada, Kockums byggde tankfartyg och höjden av äventyr var att ta färjan till Danmark.
Det om något är ett integrationspolitiskt haveri. Skärp er, skåningar!
Källa