Älta den 10 april 2010
Vi anlitade socialen för att hjälpa oss med vårt barn, inte att tar honom ifrån oss. Det kommer inte på fråga att vi lämna honom till en foster familj. Vi älskar honom över allt annat i världen. Det finns ingen andra i världen som kan ge honom så mycket kärlek, omsorg, förståelse, stöd och bra förebild som vi, hans mamma och pappa. Vi står både två trygga, stark och självsäkert i våra respektive familjer, även om de finns långt borta i Indien och USA. Vi är stolt över vårt heritage, och Richards familjträd har vi kännedom om tillbaka till 1500 talets England på hans pappas sida. 1637 reste Richards anfader Richard Treat (före 1637 Trott) till den nya världen tillsammans med hans fru och 9 barn. Vi känner oss trygg och säkert i en gren av detta släktträd. Jag bifoga några skrivelser och data om Richard och mig själv.
Det är kanske överflödigt att skriva och kommentera allt som har hänt sedan Pratima och jag började försöka utöka vårt familj träd 10 år innan vi fick Richard och hans tvillingbror Robert i april 2001. Jag antar att du får tar del av de anmälan och utredningar om Richard och oss. Det är bara att konstatera att det är bra nu och vi skall klara oss själva nu. Jag har slutat med min ideella och välgörenhets arbete för att vara tillhands för Richard och hans mamma, och det känns bra att kunna vara det. Jag var tidigare för mycket borta. I den åldern Richard befinner sig nu har han stort behov av hans pappa och han uppskattar att vara med hans pappa. Jag känner att jag kan nå honom med mina ideale, principer, moralen, nykterhet, kunskap och erfarenhet, som är fast förankrad i den uppfostran som jag själv har fått ifrån mina föräldrar och övriga släkten, med hög kristna moral, kulturellt, intellektuella, andlig och existenstuell strävan, Richard kommer inte att vandrar långt ifrån den väg som denna familj har lagt ut för honom. Det finns ingen kriminella, missbrukare eller misshandlare där. Det finns däremot mycket kärlek, tolerans, frihet, fritänkande, fantasi, kreativitet, empati, nyfikenhet, förståelse, tålamod, respekt, ödmjukhet, generositet, glädje, frid, rättvisa, hopp, tro. Richard behöver ingen fler familjer, ingen andra mamma eller pappa. Vi kanske tillhör de ekonomisk fattige här i Sverige, men vi är mycket rik i andra avseende, och detta rikedom tillhör vårt Richard helt och hållet.
Jag föreslår att man lägga ner detta utredning och låt oss fortsätta med vårt liv och Richards uppfostran.
Besser wird´s nicht.
Älta maj 2010
To Whom it may concern:
Jorden håller på att går under och Ni tar er tid att förfölja och trakassera oss. Det finns massor av människor här i Nacka som behöver Er mer an vi gör. Vi har inte tid, ork eller råd att fortsätta med Er. Vi behöva har vår tid till att tjänar pengar till vår familj precis som Ni behöver. Men ni kan hitta andra att tjäna er pengar på. Vi bara förlorar pengar med Er. Jag har bättre saker att göra än att behöver skriva detta brev till Er. Varför skall Ni mobba och hota oss? Vi behöver inte er ”hjälp” längre. Var vänligt och lämna oss i fred så att vi kan fortsätta som bra och engagerad förebilder till vårt älskade och efterlängtad barn. Vi kan inte leva utan hans dagliga närvaro. Var inte oroligt att han komma att utvecklas till annat än en laglydigt, respekterad och respektfull, empatisk, socialt, glad, nykter, rökfritt, stark, intelligent, frisk, engagerad, produktiv människor under vår vägledning. Jo, detta är kanske annorlunda än de flesta människor, men han och vi är annorlunda i att har så många fina egenskapar. Det enda lag vi bryter är jäntans lag. Straffa oss gärna för detta om ni vill, men inte för att vi är annorlunda. De finaste, mest begåvade, intelligenta människor jag känna till är annorlunda.
Vår saga började med en 10 års kamp för att få ett eget barn , med hjälp med assisterad befruktning på Sofia Hemmet, 2 missfall, och 3 IVF behandlingar. Tredje gången gillt, men också tragisk, för att försumlighet och nonchalans ifrån vårt läkare på Södersjukhuset resulterat i att vår tvillingar föddes 2 månader för tidigt och Richards bror Robert dog efter 6 dagar i kuvös. Detta var på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Efter 2 månader på neonatal avdelning på Södersjukhuset i Stockholm kom Richard äntligen hem till oss. Om ni hade levt med den oro, osäkerhet, krav ifrån ett förtidigt fött barn, kanske ni skulle förstår bättre vad det innebär och hur bra vi har lyckats. I en längre brev skall jag uppmärksam de fel som står i utredningen som ni har gjort om oss och Richard. Gör man som vi och gör 99 gånger rätt och 1 gång fel får man skam för alltsammans. Det är klart att Richard är bortskämd och att hans pappa är en curling förälder som har kanske gett honom för mycket frihet och självständighet, och han har fått självtillit, självrespekt, en stark vilja och sinne för rättvisa och humor. Är det så svårt att få kunder eller klienter till socialtjänsten, socialnämnden, förvaltningsrätten, och advokat byråer att ni måste trakassera oss? Det finns tusentals människor bara i Nacka med alkohol och drog problem, som slår varandra och sina barn, som röker runt sina barn, som är ensamstående utan den andra mackans stöd och förebild för sina barn, som är kriminella, som är otrogen eller pedofil, som är jagad av kronofogden, som lever på vår skattepengar, som har ingenting, vill ingenting, och kan ingenting. De kan ni gärna hjälpa , men lämnar oss och vårt älskade barn i frid.
David McLean-Treat
3502259876
Laxgata 5 VI
13343 Saltsjöbaden
tel/fax 08-7175574
mobilen: 0708 625138
treatmclean@gmail.com Älta den 17 juni 2010
Anklagelse och Överklagande
To Whom it may concern:
Jag är 75 år gamla och far till en 9 årig pojke. Hans mamma och jag är förlovad och har varit ett par i nästan 20 år. De första 10 år kämpade vi att få egna barn och lyckades till slut efter mycket möda. Vår son är meningen med vårt liv, vår sol i mörkret, vår hopp, tro och största kärlek. Igår morse kom 4 kvinnor ifrån socialtjänsten i Nacka tillsammans med 2 poliser och tog vårt liv ifrån oss. Ni undrar kanske hur det har blivit så här, att socialtjänsten med stöd av social och äldrenämnden i Nacka och Förvaltningsrätten i Stockholm har förstört vårt liv? Det är en lång, utdragen och sorglig historia med många sidor utredning, anklagelse och överklagande. Alla dokument har jag till förfogande till dem som är intresserad att hjälpa oss att får vår son hem till oss, hans föräldrar. Detta är ett justitiemord, en brutal övermyndig mentalitet, ett angrepp mot vi som har levt ett konstruktiv och produktiv liv här i Norden, för min del i 43 år, fläckfritt, nykter, och det enda lag jag har brutit är jantans. Av en myrstack har dessa översittare byggt ett berg som vi måste tar bort för att komma vidare. Det är vanligt att de sila mygg och svälja kameler, men jag trodde aldrig att det skulle hända oss. När man är ung tror man att det minsta man kan vänta sig är rättvisa, men när man blir äldre är det de mesta. Jag har siktat på stjärnorna, på en större perspektiv och de stora problem som vi människor och våra barn har framför oss. Jag har skrivit 5 debatt artiklar i Miljömagasinet som handlar om de stora problem som vi har nu och framför oss. Jag trodde inte att jag skulle drabbas av denna småaktighet som hota att förstöra mitt och mitt barns liv tillsammans med oss. Jag har sett hur det har hänt många oskyldig och sårbara människor som blev illa och orättvist behandlat. Man läs och höra om dem varje dag. Det är så mycket orättvisa i Sverige och övriga världen som vi måst kämpa emot. Jag har försökt drar mitt strå till stacken. Jag har varit politiker i Nacka i 3 mandat perioder nu, först i Ömrådesnämnden här i Älta och detta mandat period i Kommunfullmäktig och Tekniska nämnden. Nacka har varit mitt hem på jorden i 37 år nu. Det är ett underbart ställe och jag kämpa politisk att behålla och utveckla den i vad jag anser är den rätta riktning. Jag leva som jag lär, och försöka varit en bra förebild för mitt barn och detta samhälle var jag bor. Att mitt barn har tagits ifrån oss är en stor förolämpning och diskriminering som är oförlåtlig och oförsvarlig. Jag anklage socialtjänsten och socialnämnden i Nacka och Förvaltningsrätten i Stockholm och kräva att de lämna tillbaka vår son omgående. Jag säger till dig till slut som the Beatles ”Won´t you please help me”
David McLean-Treat
Laxgatan 5 VI
13343 Saltsjöbaden
tel/fax: 08-7175574
mobilen: 0708 625138
treatmclean@gmail.com Älta den 19 juni 2010
Till Socialtjänsten och Social och Äldrenämnden i Nacka
How dare you take away our child ifrån oss? Ni måste har hjärtar av sten. Har Ni ingen tanke om de konsekvenser som det har haft för vår familj och vårt barn. Men Ni är ökänd för hur Ni har förstört barn och familjer för i tiden med era barn hem och fosterhem. Vad är det nu för tiden som säger att Ni är bättre nu än då? Det är samma okänslighet och maktmissbruk. Det är en sak om vi hade godkänt att låta vårt barn gå till något familjehem, men vi har inte gjort det. Ni har kört över oss med ert stor tung apparat, som håller på att krossa vårt liv i spillror. Hur kan Ni gör detta mot oss. Vi hade en funktionell kärleksfull familj som klarade av vårt existens tillsammans, se nu vad Ni har gjort. Ni borde har lämnat oss i fred. Vi har försökt resonera med Er men Ni lyssnar inte. Jag kan inte förstår att Ni har sånt behov att kunder till er verksamhet att Ni har lagt ner så mycket tid och resurser på oss. Det är ett missbruk av våra skattepengar att Ni har satt igång en sån apparat med de kostnader som det innebär. Samtidigt som Vi går på knä som ett resultat av detta slöseri med pengar och förstörelse av vårt liv. Ni har byggt ett berg av en myrstack, och det har kostat mycket i onödan. Det håller på att kostar oss vårt liv. Hoppas att Ni är nöjd nu. Du har givit arbete till många inom er sektor. Otaliga människor har fått sina löner och arvode genom Er för att kunna förstöra oss ”small people”att citera Svanberg. Hur kan Ni sova på nätterna? Jag kan inte i alla fall. Nu är det endast sorg, bekymmer meningslöshet i mitt liv. Ni har tagit bort vårt barn ifrån oss. Lämna tillbaka honom genast, så kan vi glömma allt som har hänt och fortsätter med våra liv, och Ni kan säkert hitta några som behöver Er och vill har ert hjälp. Det kan inte vara så roligt att går emot våra önskemål, eller se Ni det som någon utmaning att få igenom ert vilja. Hur kan Ni vilja krossa och förstöra vårt liv tillsammans, det som är det alla viktigaste för oss. Jag vet inte hur vi skall klara oss nu. Ni har vänt upp och ner på vår existens. Det är kanske det som Ni vill. Det kanske ger mera jobb för Er i längden. Nu har vårt familj gett jobb och försörjning åt många människor, och är lämnat på bar backe. Ni har tagit vår tid och ork för att klara oss själva och lämna oss till vårt öde. Bra gjort. Ni kan vara stolt. Ni har gjort ett bra jobb, kanske till och med blir Ni befordrat. Förstår Ni inte de konsekvenserna av ert handling? Har Ni så lite fantasi att Ni kan inte se att Ni gör mer illa än gott i vårt fall. Det är inte en ”vanligt” familj som Ni har att göra med, som Ni väl vet. Ni kan aldrig sätta Er i de komplicerad beskaffenhet som är vårt familjliv . Ni tror att Ni kan ställa och styra skeppet men Ni hålla på att krascha den mot grunden. Ibland måste man vara expert för att inte förstår, men jag tror inte att Ni är det heller. Ni tro kanske att Ni är experter, men se vilken elände Ni har orsakat för i tiden och fortsätter med det i vårt egen tid. Ni är betalt av oss för att hjälpa de människor som behöva och vill har ert hjälp. Ge tillbaka vårt barn omgående. Han är inte ert barn eller någon annans. Ni har stulit honom ifrån oss. Som tjuvar på natten kom Ni 4 stycken och 2 poliser och tog honom långt bort ifrån oss. Är det möjligt i dagens Sverige? Antagligen ja. Om jag visste det skulle jag aldrig har offrat mitt liv för detta land. I över 40 år har jag jobbat här i Norden, upplevt Sverige ifrån Ystad till Haparanda, blivit förälskad i naturen och allemansrätt, beundrat den svenska folkhem och samhället.. Nu är det mesta raserat som Ni försöka rasera vårt existens, men det finns spillror kvar. Hur länge vet man inte. Tar ert förnuft till fånge nu och lämna tillbaka vårt barn.
David McLean-Treat
Laxgatan 5 VI
13343 Saltsjöbaden
tel/fax: 08-7175574
mobilen 0708 625138
David.McLean.Treat@nacka.setreatmclean@gmail.comSaltsjöbaden den 21 juni 2010
Till: Whom it may concern:
Jag bad om att vårt barn skulle får en bedömning, utvärdering eller utredning inom BUP innan
man avslutade utredning inom socialtjänsten om omhändertagning enligt LVU. Jag hade tidigare kontakt med BUP i Nacka och kom med min son till ett bestämt möte med 2 kvinnor ifrån BUP. Det var tydligt på möten att pojken har störningar som borde tas itu med, men det verkade så som att de inte vill göra det och sa att jag skulle kom tillbaka efter socialtjänstens utredningen var klar. Jag fick det intryck att de trodde att han var väldigt stökigt och besvärligt. Konstig, för att detta bara bevisade att han har problem och jag tycker att de borde har förstått detta. Vi behövde en bedömning innan utredningen gick vidare till Social och Äldre nämnd . Vi fick aldrig en psykiatrisk utvärderingar av vårt son. Han skulle säkert har fått identitet ADHD, men ansågs för stökig och besvärlig att har att göra med. Vem skall man ta emot då. Vem skall man behandla och prioritera inom psykiatrisk vården. Insatts blir inte de rätta, samhället svika, otillräckliga undersökningar, dåligt samverkan, dåligt gränsningar av journaler och dokument, dåligt uppföljning. Det är inte lätt. Ingen av oss är perfekt. Vi är bara människor. Men detta var en miss som måste rättas till. Det borde inte har gått så långt som till ett beslut om LVU i socialtjänsten, social och äldre nämnden och förvaltningsrätten , som tog vårt barn trots att vi har överklagat till kammarrätten. Vi kräver nu en utredning inom BUP och att vår son skall hem till oss under tiden denna utredning pågår. Det finns andra parametrar att tar hänsyn till än att skylla på vi föräldrar.
David McLean-Treat
Laxgatan 5 VI
13343 Saltsjöbaden
tel/fax: 08-7175574
mobilen: 0708 625138
treatmclean@gmail.comDavid.McLean.Treat@nacka.seSaltsjöbaden den 23 juni 2010
Till: Socialtjänsten i Nacka bl. a.
I övermorgon är det Midsommarafton. Vi brukar går till Nyckelviken och fira dagen där tillsammans med så många andra familjer. Richard tycker om att leka med de andra barnen, hoppa säck, dragkamp, blomstertåg, midsommarstång, dans kring denna. Men Ni har tagit honom ifrån oss, och det blir ingen firande för vår del. Och alla andra planer som vi hade till sommar. Tidigare åkte vi till Flatenbadet, Hellasgården, Lundsjön, Erstavik, Fisksätra holm, Vårgärdssjön, Älta sjön på sommarn. Det var det bästa han vet, att hoppa i vattnet ifrån bryggan, simma, leka med de andra barnen. Nu har han en smutsig backyard bassäng utanför Linköping. Han måste får komma hem till oss NU! I alla år har jag åkte ut med roddbåt ifrån Pålnäsviken vid Baggensfjärden och fiskat med spö och nät Gös, Abborre, Gädda, Lax, Havsöring, Sik, stora Braxen, Torsk (tidigare), och ryckt Strömming mellan fastlandet och ön Sumpholmen. Att fiska lärde jag av min morfar McLean när jag var barn. Det vill jag att min pojke också skall uppleva denna sommar. Det kan inte vänta. Och vi skulle åka cykel och meka med cyklarna i min verkstaden , som jag har hållit på med sedan 70 talet och har hjälpt otaliga människor med sina cyklar. Att hålla på¨med cykelverkstad kanske skulle passa honom. Det får vi se. Han har inte visat så stor intresse för vår kolonilott i Gröna Dalen mellan Fisksätra och Saltsjöbaden., men han tycker om att äter hallon, björnbär, sockerärter, potatis, morötter, och annat som vi har där sedan 1984 på 100kvm. Och vi skall vara ute som i alla år sedan 1973 när jag fick min lägenhet i Fisksätra och plocka blåbär, smultron, vilda hallon, och svamp, Jag har lärt mig säkert hundra olika ätbar och oätbar svamp som jag kan lära honom. Här i Fisksätra man behöver inte går längre än några hundra meter tills man är ute i skogen och naturen. Det är en paradis därute, och där vill jag att han skall vara tillsammans med mig och hans mamma och uppleva. Jag hoppas att kunna får honom intresserad i att går och jogga med mig . Själv har jag hållit på i många år med löpning och har sprungit Stockholm Maraton 9 gånger, Stockholmsloppet 10 gånger och Lidingö Loppet 9 gånger. Jag har tränat i Erstavik och Nacka Reservatet för det mesta. Sedan vårt tvillingbarn föddes har jag inte tränat löpande regelbundet, jag har istället åkt cykel ett par mill om dagen nästan dagligen fram och tillbaka ifrån Älta var vi bor och han har gått i skolan i alla år och Fisksätra var jag har min verksamhet som egen företagare. Vi har det så bra där i Älta, lugn och fridfullt och frisk luft borta ifrån bilvägen på botten våning, var Richard kan gå ut direkt ifrån köksdörr till altan och stor gård. Han har kompisar där som fråga efter honom, ”Var är Richard?” Jag säger att han är bortrest..De fråga var och när han skall komma hem? Jag säger att han komma snart hem igen. Han måste komma hem snart. Sommarn är så kort, och jag hade planerad så mycket som vi skulle göra tillsammans som jag vet att han tycker om. Förstör inte denna sommar för oss. Ni har tagit honom ifrån oss, nu måste ni ta med honom tillbaka till oss NU!
Med vänliga hälsningar
David McLean-Treat
treatmclean@gmail.com Nacka den 2 juli 2010
Till: Socialtjänsten, Social och Äldrenämnden, Förvaltningsrätten i Stockholm
Mot dumhet kämpar även gudarna förgäves, och att tar vårt barn ifrån oss var väldigt dum. Det var det värsta jag har upplevt i alla mina 75 år på denna planet. Värre än när jag blev överfallen av fyra svenska killar när jag var på väg med cykel från mitt arbete på Stadsteatern i på 70 talet. De hade just stigit ur en taxi i Saltsjö-Duvnäs, fick syn på mig, drog ner mig från min cykel och mitt knä blev illa skadad. De var påverkat och hotade att döda mig, men när de fick reda på att jag komma ifrån USA tvingade de mig att följa med dem till deras fest och legitimera mig. De släppte mig sen. Jag kunde tar mig hem , men nästa dag var knäet mycket uppsvulet, men jag var tvungen att gå till mitt arbete på kryckor för att det var omöjligt att ersätter mig.. Jag avstådd från att anmäla detta överfall hos polisen. Det ångrade jag senare. Jag har fått lida i många år av denna skada, och det gör mig påmind fortfarande efter över 30 år. Men ni har gjort mig värre ont i själen, ni har raserat vårt liv
Trots att gudarna rå inte för dumhet tog jag upp mitt problem med Gud, och han och hans styrelse tyckta att det var för jävligt, och röstade för att Ni skulle lämna tillbaka vår pojke till oss omgående. De tyckta inte att det var mänskligt att komma så där med polisen och tar honom efter vi hade överklagat till kammarrätten.. Men de var bara gudarna och kunde inte rå över människors illvilja och oförmåga att förstår och vara god mot sina likar. De hade skickat ner sina representanter till jag tror det var Moses, som informerad hans folk om styrelsens rekommendationer, men det var väldigt många människor sedan dess som inte har tagit dem på alvar, så det blir mycket förtryck och dödande, orättvisor och misshandel och allt annat som dem varnade mot. Så de sa till mig, att tyvärr kan vi bara vara rådgivande, men de önskade mig lycka till att få tillbaka snart er son. Vi har redan tagit tillbaka vår son sa dem, och han sitter just nu på höger sidan av vår ordförande. Vi sitter på vänster sidan naturligtvis, men vi ser att ert höger falang är inte lika empatisk och förstående som vi, och vi observera att de var de höger som godkända socialtjänstens rekommendationer och till och med yrkat att förvaltningsrätten beslut om vård skulle gäller omedelbart. Med tanke på om hur dina politiska motståndare har behandlat andra ärenden inom de nämnder och styrelsen som du själv delta i är du säkert inte särskilt överraskad av deras behandling, för att ni har inte fått igenom en enda yrkande denna mandat period. När moderaterna och kristdemokrater röstar har Ni inte en chans. När du och din pojkes mamma anlitade socialtjänsten undrar vi om det inte var djävulen som ni tog i båten med er, och nu är ni tvungen att ro honom i land. Det var ett stort misstag av Er att ta med den djäveln Vi förstår att ni trodde att det var änglar som ni tog med, men det var naiv och oklokt av er. Vi är hemsk ledsen att ni blir lurad och förråd. Det hände vår ordförandes son också, men som sagt vi lyckades får tillbaka honom levande. Vi vet att särskilt du var misstänksam, för att du känner människor efter så många år och vet vad de är kapable till. Första världskriget hade slutat bara 17 år tidigare när du var född, och du fick uppleva den stora depressionen och andra världskriget som barn i USA. Du har fått känna till de grymaste mest fruktansvärde gärningar orsakade av människor, och det verkar inte blir någon ende till dem.. Ni människor hör vad alltid har skett, gör om det, och det är kriget och orättvisa. Vi ser att du är frisk och kry för din ålder, men tyvärr kan du inte forsätter att leva i evigheten, så du måste se till att få tillbaka er son så snart som möjligt, för att han behöva dig och du behöver honom för att kunna lever vidare. Vi har läst och hört den Requiem som du skrev när ni kämpade i 10 år att få ett barn. Tänk, ni skulle har haft två fina pojkar om er läkare hade inte missat symtom på havandeskapsförgiftning hos Richards mamma, trots att läkaren var specialist på tvillingar, men vi kom ihåg hur du brukar säger, att ibland måste man vara expert för att INTE förstår.
Vi kan tyvärr inte stannar längre hos dig just nu. Vi har andra viktiga och brådskande ärande att tar itu med, men vi önska er lycka till och vi fortsättar att be för er, genom vår ordförande, om barmhärtighet, förbarmande och nåd. Han skall göra vad han förmår.
REQUIEM
For Our Unborn Child Text and music:David McLean-Treat
I. Longing
Days go by, night falls nigh
Shall I never waken to her soft embrace
My dreams that speak of love forever burning
Shall this life be empty yearning
A saddness and longing to see her face.
May she come `for life`s done
Make my life worth living
All will I be giving
She will end all suff`ring, pain and sorrow
Then she`ll have upon the morrow
my heart and soul and eternal love.
II. I Want A Child With You
I want a child with you, I want a child with you
Nothing else in life would seem to do
I want a baby girl, I want a baby boy,
Only this will bring me lasting joy.
Why did I wait so long for this chance?
Why did I search for only romance?
How could I miss the meaning of life?
I didn`t even want a wife!
Then I woke up to what I had missed
Saw that I must have more than a kiss
I wish they`d told the importance of this
Now I`m unhappy and trist.
If I had only known, I`d have a crown and throne
I`d have ruled a kingdom full of gold.
Now I`m a beggar poor, my life`s a wasted tour,
No princess or prince to see me through
God only knows my longing for you
My unborn child, I`m waiting and blue.
I love you more than even my life
When will you end all this strife?
All that remains is hope that you`ll come
Into our lives and bring us some sun
All we can do now is have us some fun
and hope that it gets the job done.
III. May The Gods Be Kind
You`re everything to me, loveliness that I see
Sweet angel smile lights up each mile of life`s tragedy.
In everything you do God shows me what is truth
Showing the way to better days
Happiness, hope, joy and youth.
If it could only come true that you were here
To give our life a meaning and love
Then I`d take whatever chances
Beg, steal, borrow my soul.
But it can not come true if the Gods they won`t too
May they be kind, make up their mind
To give us a little child.
IV. Years Gone By
Years and years have gone by love
And I`ll want you until I die love
Your`re a part of my soul, my mind and my heart
You`re my meaning to live, my goal.
If you don`t come to me dear
All my life I will then grieve dear
You`re a part of my dreams, and all of my schemes
Are to make you a part of me.
You never found a path that led you to our life,
If only you were here maybe I`d end my wrath
cursing Fate which kept you away from us
And never let us know you could be here with us.
Now my soul is tormented
How can I go on demented
`Till you`re here in my arms away from all harm
Then again life will be worth living.
V. Life Is What You Make It
Life is what you make it,
Don`t waste a chance for love.
You had better take it,
Or else it may be lost above.
Life is just a minute,
It all is past too fast.
You had better win it,
It`s up to you at last.
If you will be happy,
Then you must have a child.
Stop looking around you,
And take the girl who`s by your side.
Then you`ll know what`s greater
And why you`re here on earth.
Take a chance and mate her,
So she will then give birth.
VI. I`m Waiting For A Miracle
I`m waiting for a miracle,
I hope it may come soon.
I haven`t time to wait around,
Soon ends this little tune.
But `till then I`ll keep on hoping eve`ry day.
Praying still, whatever fate brings come what may.
It must be plain to see
With a will, there`s a way
I`m waiting for a miracle
Someday it must come through..
Don`t leave us desparate and blue
God make our dream come true.
VII. Blues For A Child
I`m so blue, don`t know what to do
Since our dream of children just won`t come true.
Even you`d be unhappy too
If your life without a child was all through.
What matters if you`ve seen
The Parthenon or the Taj Mahal.
Now sight compares at all to that
Of your sweet smiling lovely child!
Now I know the meaning of life
Since I woke up to the thought of a child.
VIII. Once Upon A Time
Once upon a time there was much time,
Now there is only a short time `till the end.
Desperately longing for you
After the wasted and thrown away years.
Gone are chances that came and went dear,
I couldn`t see clear, my eyes were dimmed.
Lonely and sad I wandered on through the empty street
Searching ever after you.
I didn`t know that I already had met you so many times.
Will I never see what I long for
A lovely smile in my sweet baby`s eyes.
May it not be too late, to hold you in my arms
Before this world I know is dead and gone.
God please answer our prayer I beg you
Before this time is nothing and I am nothing too.
IX. Without A Child
Without a child, life doesn`t mean a thing.
Without a child, there are no songs to sing.
No happiness lights the darkness within your soul,
You only wait for the day when you reach your goal.
If only you could turn back hands of time,
And have that child, then all would be so fine.
Now you must suffer the pangs of your loneliness,
And that your life has become so damn meaningless.
Come take this pain from my aching heart,
Come take this love which is yours apart.
You are the life that I soon must leave,
Come be a part of my history.
I only wish this song had never been,
That I could sing a song of Spring again.
But Winter`s darkness and cold are all that I feel,
Only you have my Summer to make life real.
Älta den 7 juli 2010
Till: Socialtjänsten i Nacka, Social och Äldrenämnden i Nacka, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm
Tack vare Er går vi och vår son miste om den bästa tiden på året när vi kunde vara ute tillsammans och bada på Flatenbadet, Hellasgården, Sandsjön, Älta snön, Lundsjö, Erstavik eller de andra badplatser som vi brukar besöker varje år vid den här tiden. Richard älskar att plaska, simma, hoppa, leka i vattnet och det är det motion och idrott som passar bäst för honom med hans CP skada på vänster foten och hälsena. Vid andra årstiden är vi hänvisade till inomhus bad med klorinerat vatten. På vår termin och på sportlov har han varit med in Neptuns simhopps kurs på Erikdalsbadet. Han borde har nyttat av utomhus bad tillsammans med oss varje dag nu på sommarn. Nu har han inte samma möjlighet var han befinna sig just nu. Vi hälsade på honom igår i 2 timmar var han befinna sig just nu, som är 17 kilometer ifrån Motala, och han sa att han sakna oss mycket. Då vill han innan vi gick prata med mig i enrum, men den social assistent som var med oss vill inte lämna oss ensam. Richard insisterad flera gånger att hon skulle går ut ifrån hans rum. Han sa till mig då att han vill inte vara kvar där längre och att han vill hem till oss och att han inte förstår att de kan har makten över oss som tvingar honom att vara kvar mot hans och våran vilja. Jag visste inte riktig hur jag skulle förklara för honom. Det finns ingen andra förklaring än orättvist makt missbruk av dikterande myndigheter. Det tar olika former i olika länder. Så kan det går till i Sverige året 2010. Både social assistenter hörde sedan från Richard att han vill går hem med oss direkt på en gång. Detta var ingenting som jag hade pratat om med honom. Det var helt spontant av honom och Cecilia och Camilla är min vittnar. Han sa också till dem att han vill följa med oss hem på en gång och att de skulle inte bestämma annat. Det är bäst för oss alla att han komma hem nu. Det är hans eget önskemål. Vi skall höra vad BRIS har att säga om detta. Nu har vi fått kallelsen till Ektorps BUP mottagning torsdag den 12 augusti 2010 kl 9:00 med kurator och psykolog. Om Ni inte hade stoppat tidigare kontakt med BUP hade kanske saker inte utvecklats så illa som det har gjort för oss. Men ni hade sånt bråttom att hänga ut oss i tid för sommarn när ni och de flesta skall nytta av semestern i det fina vädret med era barn och familj i någon semester paradis här i Sverige eller utomlands, medan vi lider av det fina soliga vädret utan glädje och sinnesro och väntar för att Ni skulle börja arbete igen. Men Ni är informerad nu om detta möte med BUP som skall äga rum 12 augusti. Tar Richard hem till oss redan nu.
David McLean-Treat och Pratima Singh
Vinkelhaksvägen 24 BV
13834 Älta
treatmclean@gmail.compratima.singh@bredband.netÄlta den 10 juli 2010
Till: Socialtjänsten, Social och Äldrenämnden, Förvaltningsrätten, Kammarrätten i Stockholm
Ännu en solig varm sommardag utan min kära son. 3 veckor nu som vi skulle har varit ute tillsammans och badat och nyttade av den allt för korta sommarn. Men nej, ni vill tar honom ifrån oss och placera honom långt ifrån hemmet och förstöra sommarn för oss. Utan honom är mina dagar endast plågsam helvete. Det var så onödigt att vända upp och ner på vår tillvaro. Inte är vi såna dåliga föräldrar att det var nödvändigt att tar honom ifrån oss. Hur jag ångrar att vi har släppt in dessa människor från socialen in i vårt liv. När ni tog honom på morgonen den 17e juni ni lämnade en lapp till mig var ni hade skrivit telefon nummer till någon psykiatrisk jour. Ni visste hur svårt och plågsam det skulle blir för oss. Ja, det är möjligt att jag skall lämna över mina skrivelser till någon psykiatrisk myndighet. När det finns för barn och ungdom, då kanske det finns någonting för vi vuxna, jag har aldrig haft kontakt med en psykiater, men ni stoppade Richard från att utredas av BUP, trots att det behövdes för en opartisk, helhetsbedömning inför nämnden och rätten. Jag skall aldrig förlåta er för vad ni har ställt till för oss. Själv har jag arbetat sedan jag var13 år med det som har gett glädje och positiva känslor till andra människor, min musik, och dem har visat deras uppskattning till mig för vad jag har gett dem genom min musik. Det är sund om er som måste ge olycka och dåliga känslor till andra människor i ert arbete. Ni är anställd av oss skattebetalare för att hjälpa och stödja oss och våra barn, inte att köra över och vräka omkull vår existens Ni har gått för långt med nämnder och domstol och advokater. Med vänner som er, vem behöver fiender. Hur kan ni vänta att vi skall fortsätta att leva utan vår son längre. Hur länge har ni tänkt att detta tillstånd skall förekomma? Har ni skrivit något kontrakt med Westins? Om ni har tänkt något längre tid får ni tänka en gång till, för att vi acceptera inte att det skall fortsätter så här längre. Vi gick med tidigare att Richard skulle går till en kontakt familj för att Pratima och jag är ensam här i Sverige med hela vår respektive släkt i USA och India. Det skulle vara ett ombyte och omväxling för Richard att uppleva andra familjer och en avlastning för Pratima och jag. Men vi anser att det behövs inte längre. Det finns ingen andra i världen som kan ge honom så mycket och så djup kärlek som hans mamma och pappa. Kärleken är störst av allt här i världen, Det är det som han behöver överallt annat. Hur kan ni tar den ifrån honom när det är så viktigt för hans utveckling. Han tillhör vår liten kärnfamilj och utökat familj och vårt familj historia. Han har varit i USA och India och träffat nästan alla i vår närmaste släkt, och de har visat mycket kärlek till honom, och vi har kontakt per telefon, brev, e-post, Facebook. Han behöver ingen fler familj eller fosterhem. Han har allt i överflöd hos oss. Ni har oro för hans framtids utveckling hos oss, min inte lika mycket oro som jag när jag tänka på vad ni hålla på att göra med honom. Det får inte fortsatta längre. Vad vet ni om Richard egentligen?. Ni har knappt träffat eller pratat med honom. Vad skall han tänka om pappa nu när han uttryckligen vill komma hem till oss och det händer ingenting. Antigen att pappa har svikit honom eller att pappa är maktlös inför en oförstående och elak myndighet. Vad måste vi göra för att bevisa att vi är goda, intelligente, empatisk, snälla, ansvarsfullt, omsorgsfullt, laglydig, känslige, nykter, friska, energisk, erfaren, uppskattad, allmänbildad, givmild, frisinnad, kärleksfull, föräldrar. Ni känner oss bättre än ni känner Richard, men inte tillräckligt bra att ni kan döma ut oss som föräldrar. Jag skall skicka merit förteckning, utbildning och andra relevanta skrivelser så att ni kan bättre bedöma och får en större perspektiv på vem ni har att göra med.
David McLean-Treat
treatmclean@gmail.comSaltsjöbaden den 10 augusti 2010
Till: Socialtjänsten i Nacka, Social och äldrenämnden i Nacka, Kammarrätten i Stockholm
Jag ber att få citera psykiatern R D Laing: ”Jag kan inte tala om för andra hur de ska göra, men personligen skulle jag under alla omständigheter slåss med näbbar och klor för att få ha mina barn hos mig..” Hittills har jag endast slagit med min penna och det har inte gett den resultat som jag hoppades för. Jag få tar fram klorna om jag inte få tillbaka vår son snart igen. Jag är inte en våldsam man. Jag slår inte mitt barn eller hans mamma eller någon annan för den del. Och jag är inte kriminellt, och så mycket som jag vet är det ingen från mitt släktträd sedan Richard Trot 1250 i Sommerset England. Längre tillbaka på mitt släktträd har jag inte kommit men jag antar att de var Norrmän som kom till England från Normandie i samband med att hertigen Vilhelm Erövaren erövade England 1066. Trot var antagligen budbärare eller sändebud och vårt familj fick sitt namn därifrån. Att jag har hållit på med löpning sedan unga åren är kanske ingen tillfällighet. Jag har sprungit Stockholm maraton 9 gånger, Stockholmsloppet 10 gånger, och Lidingöloppet 9 gånger. Om jag inte hade blivit överfallen av 3 svenska busar och blev skadad i knäet skulle jag har sprungit dubbel så många lopp. Så var det Trot tills Richard Trott ändrade vårt familjnamn till Treat och åkte till det ”Nya världen” 1637 med frun och 9 barn. Jag vet inte varför han ändrade namn eller precis varför han åkte, men i kyrkan i Pitminster finns en stor plaque som berättar om hans eskapad. Han lyckades bra i det nya världen. Hans son Robert, vår anfader, var guvernör i Connecticut 30 år, och Father av Newark New Jersey. Vår son Richards tvillingbror heter Robert efter hans anfader. Richard är en återkommande namn i den Trot-Treat härstamning, och det är dags igen för en Richard att sätta sitt märke på historian. Han kanske blir president eller statsminister som George Herbert eller George Walker Bush som är ättlingar av Richard Trott. Så också är Robert Treat Paine , a signer of the Declaration of Independence, Thomas Edison amerikansk uppfinnare, Henry Ford II president och CEO Ford Motor Company, Stephen Crane författare, J P Morgan finansman, Charles H. Treat US Treasurer, Samuel Hubbel Treat Jr. US federal judge, Treat Williams skådespelare, Tenessee Williams författare, bl a. Vår Richard skall följa i de fotspår av dessa män, och såsom jag skall försöker bevisa er, är jag en bra förebild för Richard. Barnen gör som sina föräldrar gör, inte som de säger. Richard är stolt och intresserad i hans släkt historia, och han fråga om sina anfäder. Och varför har Richard inte fått säger till om detta omhändertagande. Barnen har rätt att komma till tals äntligt Europakonventionen. Detta rätt har även barn som är väldigt unga, men det har ni inte tagit hänsyn till och antagligen inte vet om det, precis som ni inte visste om hur Richard har blivit påverkat av bisfenol A. Till och med svenska regeringen har fått upp ögonen för bisfenol A och vill förbjuda detta ämne, men ni jobbas i ert litet värld och känna inte till detta, precis som ni inte kan se skogen för alla träd. Jag har ett större perspektiv än ni har och skall försöka bevisa detta. Ni vill gärna beskylla vi föräldrar och att ni har oro för Richards hälsa och utveckling. Ni känner inte till eller vill inte tar hänsyn till att Svenska Regeringen har gett i uppdrag till Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket att föreslå ett förbud mot kemikalien bisfenol A i nappflaskor. Bisfenol A är känt för att ha hormonstörande egenskaper, och nya djurförsök har indikerat att unga individer kan få beteende störningar och hämmad inlärning redan vid mycket låga doser. I åtta år åtminstone 2 gånger om dagen fick Ricard välling med mjölk uppvärmt i nappflaskor, men det tycker ni om att det är löjligt och inte värt övervägande. Men jag är övertygad att det har påverkat Richard i högsta grad, tillsammans med att han är tidigt född och har en CP skada. Men nej, det är vi föräldrar som ni skall bestraffa för er oro för Richards hälsa och utveckling. Det finns många faktorer att tar i beaktning, men ni kan inte se ”the big picture”, endast de små bitar som NI vill se. Och ni måste ge Richard möjlighet att uttrycka sina önskemål. Utredningar som gjorts visar att barn yngre än tolv år sällan får en möjlighet att uttrycka sina viljor. För att Sverige inte ska risker att bli fälld i Europadomstolen så måste rättssystemet garantera det enskilda barnets möjlighet att komma till tals. Det har han inte fått. Han säger att han vill komma hem till oss, hans mamma och pappa, men det vill ni inte tillåter honom att säger. Ni följer oss i hälarna när vi har besök honom, även när han säger att han vill vara ensam med oss. Utan någon uppmaning eller uppmuntring säger han till mig att han vill komma hem till oss. Hur tror du jag känner mig då? Men det stuntar ni i hur vi upplever denna tortyr och psykisk misshandel av både vi föräldrar och vårt barn. Jag blir så upprörd, jag fortsätter senare.
David McLean-Treat (Trot).
Älta den 3 oktober 2010
Till: Socialtjänsten och Socialnämnden i Nacka
Ok, Ni har vunnit i Kammarrätten ocksa, men vi skall gå vidare med att får vårt barn hemma hos oss, sina biologiska föräldrar. Vi undrar vad vi måste göra för att vi skall få tillbaka vår son. Är vi såna hopplösa individer som skall inte få har ett barn att älska och uppfostrar "to the best of our ability". Nietzsche har skrivit "Ni är ung och önska barn och äktenskap. Men jag frågar dig; är du en människor som får önska dig ett barn?" Jag har försökt övertyga er att jag och min sons mamma är intelligenta, känslig, empatisk, ansvarsfull, engagerad, bildat, insiktsfull människor som kämpade i 10 år att få ett eget barn, som vi älskar och nära med hela vårt hjärta mer än någonting annat i världen och universum och som vi är mer än kompetent att uppfostra på ett bra sätt, och vara bra rollmodell för honom..
Har ni verkligen läst allt som vi har skrivit till er för att försöka får er att förstår detta? Det tror jag inte. Ni anklagar oss på brister i omsorgen. Finns det någon människor född av man som är perfekt och inte har skvankar? Jesus kanske, men hans far var Gud. Vi är ingen gudar, men vi försöker göra det bästa vi förmår och ge honom den kärlek som bara vi och Jesus kan ge honom. Ni i socialnämnden tycker att "De inte har någon insikt i sina omsorgsbrister." Hur kan ni veta detta. Det är endast en subjektiv bedömning och jag anser detta som felaktigt. Jag kan säger detsamma om deras bedömning inom politiken. Här i Nacka har vi en höger kontrollerat fullmäktige, en moderat och kd allians som propagera för de mest vansinniga (efter mitt tycka) saker och projekt som t. ex. deras "Danviks Slösen", Kvarnholmsbron," mordenisering" av Saltsjöbanan, m.m. Det är dem som inte har insikt om verkligheten "much less" om vi föräldrars insikt om omsorgsbrister. Som exempel på mina insikter inom den politiska verksamhetsområde bifoga jag senare några av de protokollsanteckningar och reservation som jag har lämnat som ersättare för Mp i Älta områdesnämnden, tekniska nämnden och kommunfullmäktige de sista 10-12 år. Om någon annan tycker att jag saknar insikten är det endast en subjektiv bedömning. Ni har kanske rätt till era åsikter, men jag håller inte med dem om jag tycker annorlunda. Och det (annorlunda) är just det som vi är, och har blivit straffat av er just därför. Jag hoppas att ni förstår att det är inte politisk korrekt i dagens moderna svenska samhälle. Vi är en multiinternationell land nu, och det är mycket som är annorlunda än när jag kom till Skandinavien 1967. Det finns många invandrar familj som behöver ert hjälp och många ensamstående flyktingbarn som behöver en foster familj. Ni har lagt ner mycket ekonomisk och personal resurser att försöka förstöra vårt kärnfamilj, men det skall inte lyckats , och vi vill att ni skall låt oss vara i fred nu och hjälpa istället dem som är i verkligt nöd. Vi ska klara oss bra i fortsättning Det hela är endast en samling av olyckliga svår definierat omständigheter som t. ex. de skena och fingerad anmälningar ifrån olika personer och instanser som var rena illvilja, avundsjuka, falsk, småaktig, diskriminerande, fel, överdriven anklagelser och beskyllning.
Vad måste vi göra för att få hem vår son snart igen.
Vidare måste jag brännmärka och kritisera en skrivelse som en vis Lotta Forssman lämnat till Socialen strax före Kammarrätten den 1 september. Hon och min gamla vän Roland von Malmborg besökte mig på min firma någon tid innan. Vad hon har åberopad borde inte har någon betydelse annat än positiv för Richard. Han skall inte bor eller vistas på min företagslokal. Min gamla lägenhet på Laxgatan 5 i Fisksätra som jag har haft sedan 1975, är sedan 10 år tillbaka min firmas kontor, arbetsrum och lager. När jag startade mitt företag tänkte jag att jag skulle försöka hitta en butikslokal till min verksamhet, men det har jag inte kunnat förverkliga, så jag göra mina affärer genom internet, telefon och fax i min lägenhet. Innan jag startade eget satsade jag på en starta eget kurs för 9000 kronor och var sedan en längre tid med starta eget i Nacka Strand. Hos Pratima och Richard på Vinkelhaksv. 24 BV i Älta har jag sett till min son och tagit honom till dagis och skolan sedan han var 3 år gammalt och har följt med hans utveckling och aktiviteter där. För det mesta har jag sedan cyklat till min firma i Fisksätra och jobbat där fram till på eftermiddag när jag cyklar tillbaka till Älta och hämta Richard från fritids på skolan. Ofta har han haft fotboll, judo, hockey, simhopp, ridning eller scouterna och jag har tagit honom dit och varit med och observerat hur det går för honom. Det är bara jag som har insikt om de "trials and tribulations" som Richard har gått igenom i sina idrottsaktiviteter på grund av hans CP skada, På natten har jag har sett till att han komma till skolan och i tid. Sådant har varit vår rutin i alla år. Så, om min gamla lägenhet if Fisksätra se ut som ett kontor, arbetsrum och lagerlokal det är därför att det är det. Richard bor inte där och vistas inte där längre. Han och hans mor är bokförd i Älta och jag sedan 1973 i Fisksätra. Vi är vad som kallas nu för tiden för särbo
Pratima och jag är fortfarande tillsammans efter nästan 20 år, som är mycket längre än de flesta förhållande här i Sverige. Den första kontakt familj förlorade vi när de tog ut skilsmässa för andra gången. Mannen i vår andra kontakt familj hade varit gift och skild tidigare såväl som hans föräldrar och hennes också. Den sista kontakt familj som vi har haft genom socialtjänsten var ett par sambo som både var skild ifrån tidigare äktenskap. Hennes son som 17 årig fick barn med en jåmnårig flicka. Pratimas kontakt person hade skilt sig från sin svarta man och är ensam förälder med ett vuxen barn. Att Pratima är från Indien och jag tidigare från USA, och av den anledning har vitskilda idéer och uppfattningar om saker och ting som in sin tur är annorlunda och i konflikt med de rådande "normer" i det svenska samhället borde inte räcka till att skilja vårt älskade barn ifrån oss. At Richard skulle uppleva att det finns olika sätt att ser på saker, olika kulturer och traditioner, olika religioner, historia, erfarenhet, mentalitet tycker ni har en dålig påverkan som oroa er för hans hälsa och utveckling. Det tycker vi inte. Att Pratima och jag upplever samarbetssvårigheter ibland tycker ni kanske på detta grund att vi skulle skilja oss och att hon skulle bli ensam mor som hennes kontakt person och kanske hitta en annan man (eller kvinna) att gifta sig med? Då skulle det passar in i vårt samhälle var 50 procent av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Vi tycker inte att vi vill skilja oss. Vi vill håller ihop vår liten kärnfamilj trots att vi är ensam här i detta land. Men ni gör det inte lätt för oss. Ni hålla på att tjäna ert levebröd på¨den olycka och elände som ni har tvingat på oss, medan vi i vårt bekymmer på grund av detta har svårt med vår ekonomi. Ni på socialtjänsten lovade Pratima (när ni lurade henne att gå med på att lämna bort sitt eget barn för vad hon trodde skulle vara endast några månader), att hon inte skulle förlorar ekonomisk och att ni skulle se till att hon fick den ekonomisk stöd och hjälp som hon har haft innan Richard togs ifrån henne. Det är fråga om barn bidrag, bostadsbidrag och underhållsbidrag. Tillsammans med aktivitets stöd som är nu jobb garanti har hon kunnat klara sina utgifter. Hon är inte lika lycklig lottade som de flesta äv er, och jag tänka särskilt på ett par politiker i socialnämnden som är bland de högsta avlönade inom Nacka politik. Inte heller är hon lycklig lottade med en rik partner, som på grund av dessa bekymmer med sonen orsakade av er har svårt att koncentrera på hans företag och att tjäna pengar till familjen. Han har inte gått i konkurs ännu, men har svårt att koncentrera sig på annat än att tänka på sonen och att försöka att få hem honom. Nu får det räcker för vår del. Vi vill har vår son tillbaka.
Saltsjöbaden den 14 oktober 2010
Till:Socialtjänsten, Social och Äldrenämnden, Kammarrätten i Stockholm
Thomas Bodström har inte bestämt sig ännu om han skall välja familj eller politiken. Det måste han göra senast den 18e. Jag har redan bestämt mig för ett tag sedan, när min son tagits ifrån mig och hans mamma i juni månad i år. Trots att jag har gett honom mer av min tid än de flesta far ge till sina barn, förstådd jag att det räckte inte för vår mycket speciella kille. Då bestämde jag att jag skulle sluta med mitt politiska uppdrag och engagemang, som jag hade redan gjort tidigare med mina kyrkokör (4 olika). Att välja mellan mitt älskade barn och mina starka engagemang i körsång och politik var självklart. Det är klart att jag saknar mina körer och skall sakna Miljöpartiet, Kommunfullmäktige och Tekniska nämnden, men ingenting i världen betyder så mycket för mig än att vara tillsammans med min son och se på och hjälpa honom att utveckla till en god och bra vuxen människa. Ingenting ger mig mer glädje, tillfredställelse och uppfyllelse. Jag behöver honom NU. Jag säger som Sossarna har skrivit på sina val affischer i senaste val ”Vi kan inte vänta.” ”Nor can I.” Att vänta är den sämsta formen av tillvaron. Under lång väntan fylles själen av sprängämnen. De som väntas förgäves är i någon mån farligt för sin omgivning. Jag vill inte vänta längre att ha mitt barn hemma hos oss, sina föräldrar. Om jag inte hade sånt bra självkontroll skulle jag säkert göra någonting dumt.
Vad kan vi göra, vad kan vi säger så att vi får vår son tillbaka. Ni svarar inte på våra brev annat än att skriva ibland att ni har fått dem. Ingenting påverka er. Vi känner oss så maktlös, överkörd och hjälplös. Som ni har gjort mot oss skulle aldrig har hänt i USA eller India, våra respektive hemländer. Trots att jag sökte mig till mina rötter i Europa och bort ifrån mycket som jag hittat fel på i USA, skulle det aldrig hade förekommit där att någon myndighet skulle ta vårt barn ifrån oss ”on such trumped up charges” eller överhuvudtaget. Jag känner inte till en enda fall av sånt omhändertagande.
Så Bodström vet inte om han skall stanna i Massachusetts eller kom hem till Riksdagen i Sverige. Robert Treat Paine, en av våra släktingar, är den första guvernör i den nya delstat Massachusetts och hade bestämt sig för frihet för hans familj ifrån den förre detta hemland England när han skev under ”the American Declaration of Independence” i 1789. Jag övergav detta land, som dess tidiga pionjär hade kämpade för, och sökte mig tillbaka till mina rötter i Europa. Eichendorff skrev ”Wenn Gott will rechte Gunst erweisen, Den schickt er in die weite Welt.” Gör inte så att jag måste ångra mitt avgörande. Här har jag kommit att tro att jag handlade rätt, att Gud sett till att jag kom tillbaka till min släktens rötter, som började med en skandinav som hamnade i Normandie, var med på normännens erövring av England 1066, var anfader till Richard Trot 1250, Richard Trott(Treat) som 1637 åkte till det Nya Världen, direkt ättling David McLean-Treat som hittade tillbaka till Skandinavien och fick en son som fick namnet Richard Treat efter hans förfäder. Ödet har placerat oss här, men jag vill inte tillåter ödet att håller vår son ifrån oss. Hans mor vill har honom nu. Hon hade endast tänkt sig högst 6 månader och hade blivit lovat detta. Jag hade accepterat tidigare, emot min vilja, att vi skulle har en kontakt familj var Richard skulle vistas varannan helg, för att ge hans mamma lite andrum för att hon och jag är ensam utan en enda släkting här i Europa, men jag tror nu att både hon och jag vill och kan klara oss själva nu och i fortsättning.
David McLean-Treat
Älta den 18 oktober 2010
Till Kammarrätten, Regeringsrätten, Socialen
En omprövning till Regeringsrätten tillåts bl a om det är någonting som kan lägga till bevisning som skulle kunna leda till någon praxis i den rättsliga processen inom liknande fall. Jag lyssnade igår till ett forum om barn psykiatri med representanter från skolan, sjukhus, lanstinget, BUP m m. Entligt en barn läkare inom skolväsendet i Solna är det dåligt ställt med förståelse och behandling av barn med de symptom som vår son har exemplifierat i hans skolgång och social kontakt. Hon talade hela tiden om dem som ADHD barn och de är ofta inte erkänt eller given rätt uppmärksamhet av varken skolan, socialtjänsten eller även BUP, som ofta inte tar rätt på dem. Det är inte fråga om dåligt uppfostrad bussiga barn, och det är inte föräldrarna som man skall skylla på. ADHD är en neurologisk sjukdom, och det är ofta en eller ett par elever i en klass som visa symptom. Denna läkare var väldigt obevekligt och vädjande i hennes kritik av hur dessa barn så ofta möts och tas inte om hand på rätt sätt. Det räcker inte med en bedömning ifrån socialtjänsten eller socialnämnden. Jag yrka för att det skall vara obligatorisk med en utredning inom BUP om barnet visar de symptom på ADHD som vår son gör. Tillsammans med skolläkare har jag försökt att initiera en utredning av BUP vi två olika tillfälle. Den gången innan socialtjänstens utredningen blir klar hade BUP med uppfordran av socialtjänsten sagt att de skulle vänta tills efter socialens utredningen innan dem (BUP) skulle göra en bedömning Det är oacceptabelt att socialtjänsten skulle göra beslut att omhändertar vårt barn utan att avvaktar en avgörande ifrån BUP. Jag är övertygad att vår pojke skulle har blivit bedömd att har ADHD, vilket bevisar att hans olika problem är inte en resultat av dåligt uppfostran eller föräldrarnas dåliga insikt om brister i omsorgen, och av denna anledning borde Richard inte har omhändertagits och placerad i en familjehem. Hans identitet är inte bekräftat ännu, men det är klart att det är inte det normala eller vanliga. Efter Richards omhändertagningen fick jag en tid hos BUP i Nacka, men socialtjänsten respekterade inte mitt önskemål och avbeställde Richards möte med BUP.. De sa att jag kunde gå dit själv, men detta låter inte begripligt eller vetig. Det var Richard som skull utredas, inte jag. Så det har blivit en orättvist, förutfattad, partiskt , snedvriden, ensidigt beslut som måste rättas till. Richard borde utvärderas och bedömt av BUP, som jag är ganska säkert skall befinner att han har ADHD.. Om han är bra nu, eller mycket bättre, då kan det beror på avgiftning ifrån Bisfenol A, som var resultat av att har drucket välling uppvärmt i plastflaskor i mikrougn flera gånger dagligen i åtta år. Avgiftningen började först i oktober 2008, när jag fick kännedom om bisfenol A och dess mycket farliga påverkan på kropp och hjärnan. Detta var en olycklig och fruktansvärt misstag som vi gjord innan jag upptäckte hur farligt bisfenol A är. Jag är fortfarande rädd för hur det kan har påverkat vår älskade son. Det kan förmodligen ge en del symptom som ADHD, såväl som en hel del andra mycket värre problem och besvär.. Vi har en utlåtande ifrån Karolinska Universitets Sjukhuset som vi ska följa upp när Richard komma hem till oss.
David McLean-Treat
Älta den 1 november 2010
Till berörda och oberörda parter
Tack och lov att jag har några knep som hjälpa mig att koppla bort de tankar och känslor som plågar mig angående vår sons bortrövande och genom dessa knep kunna sömnar på natten. Hans mamma ligger ofta sömnlös hela natten, och jag kan vakna och mina tankar går direkt till honom, eller jag har drömt om honom. Det som jag göra är att tänka på några av de hundratals texter och musik ifrån de sånger som jag har lärt mig under mina levnads år, och de är väldigt många i och med att jag har huvudsakligen haft musik och sång som både mitt yrke och min hobby. Oftast är det fråga om dessa ”Songs My Mother Taught Me” som jag fick höra och sjunga till hennes ackompanjemang på piano, som både min mor och mormor trakterat i hemmet. Både hade mycket bra smack som utryckta sig i de noter som de köpte och framförde i hemmet. Min mor till och med demonstrerad ”sheet music” i några musikaffärer som man gjorde för i tiden. Dessa texter och musik från 10, 20, 30, 40 talen är min egen grund inom kulturen. Deras noter är grunden i min egen samlingen. Sedan byggde jag upp en stor repetoire av Romanser från komponister som Schubert, Schuman, Brahms, Mahler, Fauré, Debussy, och sedan jag kom till Sverige Stenhammer, Rangström, Peterson-Berger. Så när jag vill somna tänker jag på dessa underbara ord och höra ljudet i min inner öra. En del måste jag undvika, som några sånger som jag sjung och spelade på piano för Richard. Sonny Boy t.ex. som Al Jolson framförde i den första ljudfilm i slutet på 20 talet. Jag hade hans original inspelning på en Brunswick stenkaka från den tid, bland de hundra tals stenkakor som jag började samla i 6e klass . Här är texten:
”Climb upon my knee Sonny Boy; `Though you´re only three, Sonny Boy
There´s no way of knowning; There´s no way of showing
What you mean to me, Sonny Boy.
When there are grey skies, I don´t mind the grey skies,
Your make them blue, Sonny Boy.
Friends may forsäke me, Let them all försäke me,
I´ll still have you, Sonny Boy.
You´re sent from heaven ande I know your worth.
Your made a heaven for me right here on earth.
When I´m old and grey dear, promise you won´t stray dear.
I love you so, Sonny Boy.
And the angels they were lonely, and they took you because they were lonely
Now I´m lonely too, Sonny Boy.
And another song that Al Jolson sang a couple of years later i the talking movie “Little Pal”
“What I couldn´t be Little Pal, I want you to be Little Pal.
I´m putting my faith and my hopes all in you, To do all the things that your Dad couldn´t do.
I pray every night Little Pal, That you´ll turn out right Little Pal.
But if you should be on a new daddy´s knee, Don´forget about me, Little Pal.”
Jag kunde aldrig föreställa mig att min älskade son skulle tas ifrån mig, och kan inte fatta att detta brottshandling har drabbat oss, som har försökt och lyckades att implantera i honom hög moral, kultur, obegränsad kärlek, trygghet, förståelse, kunskap, omtanke. Vi längtar efter honom så mycket. Må han komma till oss snart igen.
Hans mamma och pappa Pratima Singh och David McLean-Treat
Hem
Självklart är det fall Corven berättar om helt åt fanders, att myndighetspersoner med sådan makt är oärliga är helt oacceptabelt. 
För att skriva något sådant måste man vara så oinsatt i ämnet att man inte ens kan ha sett någon med NPF på bild, eller sinnessjuk (jag tror på det sista). Den största förtalskampanjen (och hennes största hatobjekt) drev hon emot Christoffer Gillberg. En läkare som betytt lika mycket för personer med NPF som Jesus för de kristna typ.