Kloka ord ifrån Jan Eliasson

Secrist skrev:Inte att förglömma vilken erkänd och respekterad politiker Jan Eliason är internationellt sett runt om i världen!

Kanske inte heller ska glömma att mannen är sosse. Inte helt objektiv med andra ord.

RedCloud skrev:Eliasson äger !

Secrist skrev:Ja honom gillar jag skulle gärna sett just honom som partiledare.. För S

Hellre Jan än Mona.

PE Dal skrev:Jan Eliason, en i Rörelsekön av alla dessa förprogrammerat vältaliga Socialister,där gediget predikande av ett helt och hållet förutsägbart evangelium, fortfarande lyckas ge flertalet medborgare hopp och framtidstro om ett framtida medborgarskap i ett Shangri-La????

Secrist skrev:Har du äntligen kommit ut nu ur garderoben Secrist?

Snarare att jag inte är som RC, RV och martin som förtärs av ett glödande hat mot motståndarblocket.

PE Dal skrev:"""Ja att du inte har något gott att säga om honom gör honom till min idol!"""


Grattis,,,Du behöver nog allrahelst en eller flertalet idoler,,,Jag missunnar Dig inte på något vis, alls.

Hoppas att Du får fortleva med titelen FRISK,,,vad Jag hitintills förstått och läst Mig till, så har Du genomlevt en helsikels sjukdomsvånda???? eller har Jag fel???
Kämpa på,,Du är helt klart en "överlevare" precis som Jag är.

Secrist skrev:Bara att du målar på oss en massa åsikter bevisar ju ditt hat secrist! sluta skriv om debattörerna! börja skriv till dem så kanske någon börjar ta dig på allvar igen!

Det är ju rätt uppenbart att du har en osund relation till de demokratiska spelreglerna. Men du är själv den stora förloraren.

Använd din röst klokt i detta ödesval

Nelson Mandela var 76 år när han fick rösta för första gången. 1994 ägde Sydafrikas första fria val rum där hela befolkningen fick rösta. ANC vann valet och Nelson Mandela blev president. Men inte ens hälften av jordens länder är i dag fullvärdiga demokratier. Den mänskliga rättigheten som vi tar för självklar att fritt få utrycka sin åsikt och delta i fria val förvägras fortfarande miljontals människor.

Få glömmer den gången man röstade för allra första gången. Jag minns själv när jag 1962 gick till vallokalen i Göteborg. Därefter har jag röstat från många ställen runt om i världen; på ambassader och konsulat och genom brevröstning. I dag är första dagen för de alla svenskar som bor i utlandet att brevrösta. I dag är alltså första dagen i 2010 års val.

Jag vågar påstå att årets val är ett ödesval, där två tydliga alternativ står mot varandra. Det handlar om grundläggande värderingar och om vilket samhälle vi vill ha. Tillsammans står mot var och en för sig. Fler jobb står mot ökade klyftor. Den borgerliga regeringen leder Sverige i en riktning som oroar. Fyra år till med denna regering vid makten riskerar att förändra Sverige i grunden.

Under mina år i internationell tjänst har jag varit stolt över att vara svensk. Vårt land är känt för att vara ett öppet och modernt land med små klyftor, med jämställdhet mellan män och kvinnor och med stor social rörlighet. I Sverige finns chanser för alla att förverkliga sina drömmar och bli det man vill. Dessa chanser måste ges till fler.

Min egen historia är just sådan. Från arbetarklassens Kålltorp i Göteborg till UD och diplomatins värld. Min resa har gått genom ett Sverige med avgiftsfria skolor, fri sjukvård och universitet i toppklass. I få andra länder är detta möjligt utan pengar, kontakter och rätt namn.

Sverige har förändrats under de senaste fyra åren. I Stockholm finns nu ett privat barnsjukhus dit bara de familjer som har lyckats teckna en dyr försäkring är välkomna eller de som har råd att betala 1 400 kronor för ett läkarbesök. På Södersjukhuset ligger den privata hjärtkliniken vägg i vägg med den landstingsfinansierade. På den privata kliniken kan du köpa dig förbi kön för 150 000 kronor. Samtidigt riskerar svårt sjuka människor att utförsäkras och mista sin ersättning från sjukförsäkringen. Nya, hårdare spelregler växer fram för vården och omsorgen.

Sveriges röst i världen har också förändrats under den borgerliga mandatperioden. Vårt tidigare engagemang i FN och för fred och rättvisa har hamnat i skymundan. Arvet efter Olof Palme och Anna Lindh som arbetade hårt för nedrustning och solidaritet har devalverats. En svensk utrikesminister måste i dag engagera sig hårdare mot fundamentala orättvisor i världen.

Som ett exempel på omsvängningen kan nämnas att Carl Bildt i flera år inte bemödat sig att hålla Sveriges traditionella tal inför FN:s generalförsamling. Vårt lands tal har istället lästs upp någon av de sista dagarna av en av mina efterträdare som Sveriges FN-ambassadör. Då har stolarna gapat tomma. Detta har noterats med många höjda ögonbryn från andra länders representanter.

Inte någonsin har Sverige haft en utrikesminister som så flagrant bedriver en ”one-man show” och försummar att använda sig av vår diplomatiska expertis och våra utlandsmyndigheter. Nedläggningarna av ambassaderna på Irland, i Bulgarien, Slovakien, Slovenien, generalkonsulaten i New York, Los Angeles, Kaliningrad och Kanton talar sitt tydliga språk när det gäller synen på Sveriges utlandsrepresentation. I årets val finns det därför färre platser för utlandssvenskar att rösta ifrån.

Sverige måste finnas i världen på samma sätt som världen nu finns hos oss. Vår politik ska vägledas av samma principer hemma som internationellt. Det handlar om allas lika värde, om rättvisa och om solidaritet. Använd din röst redan i dag för att värna dessa grundläggande värderingar.

F.I.S.T skrev:Jan Eliasson (S):

Använd din röst klokt i detta ödesval

Nelson Mandela var 76 år när han fick rösta för första gången. 1994 ägde Sydafrikas första fria val rum där hela befolkningen fick rösta. ANC vann valet och Nelson Mandela blev president. Men inte ens hälften av jordens länder är i dag fullvärdiga demokratier. Den mänskliga rättigheten som vi tar för självklar att fritt få utrycka sin åsikt och delta i fria val förvägras fortfarande miljontals människor.

Få glömmer den gången man röstade för allra första gången. Jag minns själv när jag 1962 gick till vallokalen i Göteborg. Därefter har jag röstat från många ställen runt om i världen; på ambassader och konsulat och genom brevröstning. I dag är första dagen för de alla svenskar som bor i utlandet att brevrösta. I dag är alltså första dagen i 2010 års val.

Jag vågar påstå att årets val är ett ödesval, där två tydliga alternativ står mot varandra. Det handlar om grundläggande värderingar och om vilket samhälle vi vill ha. Tillsammans står mot var och en för sig. Fler jobb står mot ökade klyftor. Den borgerliga regeringen leder Sverige i en riktning som oroar. Fyra år till med denna regering vid makten riskerar att förändra Sverige i grunden.

Under mina år i internationell tjänst har jag varit stolt över att vara svensk. Vårt land är känt för att vara ett öppet och modernt land med små klyftor, med jämställdhet mellan män och kvinnor och med stor social rörlighet. I Sverige finns chanser för alla att förverkliga sina drömmar och bli det man vill. Dessa chanser måste ges till fler.

Min egen historia är just sådan. Från arbetarklassens Kålltorp i Göteborg till UD och diplomatins värld. Min resa har gått genom ett Sverige med avgiftsfria skolor, fri sjukvård och universitet i toppklass. I få andra länder är detta möjligt utan pengar, kontakter och rätt namn.

Sverige har förändrats under de senaste fyra åren. I Stockholm finns nu ett privat barnsjukhus dit bara de familjer som har lyckats teckna en dyr försäkring är välkomna eller de som har råd att betala 1 400 kronor för ett läkarbesök. På Södersjukhuset ligger den privata hjärtkliniken vägg i vägg med den landstingsfinansierade. På den privata kliniken kan du köpa dig förbi kön för 150 000 kronor. Samtidigt riskerar svårt sjuka människor att utförsäkras och mista sin ersättning från sjukförsäkringen. Nya, hårdare spelregler växer fram för vården och omsorgen.

Sveriges röst i världen har också förändrats under den borgerliga mandatperioden. Vårt tidigare engagemang i FN och för fred och rättvisa har hamnat i skymundan. Arvet efter Olof Palme och Anna Lindh som arbetade hårt för nedrustning och solidaritet har devalverats. En svensk utrikesminister måste i dag engagera sig hårdare mot fundamentala orättvisor i världen.

Som ett exempel på omsvängningen kan nämnas att Carl Bildt i flera år inte bemödat sig att hålla Sveriges traditionella tal inför FN:s generalförsamling. Vårt lands tal har istället lästs upp någon av de sista dagarna av en av mina efterträdare som Sveriges FN-ambassadör. Då har stolarna gapat tomma. Detta har noterats med många höjda ögonbryn från andra länders representanter.

Inte någonsin har Sverige haft en utrikesminister som så flagrant bedriver en ”one-man show” och försummar att använda sig av vår diplomatiska expertis och våra utlandsmyndigheter. Nedläggningarna av ambassaderna på Irland, i Bulgarien, Slovakien, Slovenien, generalkonsulaten i New York, Los Angeles, Kaliningrad och Kanton talar sitt tydliga språk när det gäller synen på Sveriges utlandsrepresentation. I årets val finns det därför färre platser för utlandssvenskar att rösta ifrån.

Sverige måste finnas i världen på samma sätt som världen nu finns hos oss. Vår politik ska vägledas av samma principer hemma som internationellt. Det handlar om allas lika värde, om rättvisa och om solidaritet. Använd din röst redan i dag för att värna dessa grundläggande värderingar.