Hem
http://www.aftonbladet.se/ledare/article6921969.ab
Och det slutgiltiga målet med denna politik beskrivs på ett lysande sätt av finansministerns egen fanclub nämligen det Finanspolitiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors.
Han var för en gångs skull tydlig i en radiointervju:
- Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulle göra och att det får de fackliga organisationerna att hålla nere lönekraven.
Och det finn tydligen flera experter av rang som totalt sågar regeringens arbetspolitik. John P. Martin, en av OECDS:s mest meriterade ekonomer och en av världens främsta arbetsmarknadsexperter:
säger följande:
1. Stärk arbetslöshetsförsäkringen. Den som förlorar jobbet måste kunna upprätthålla sin inkomst och köpkraft som långt möjligt. Skyddet är generellt sett för svagt, särskilt för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden, vilka också är de första att förlora jobbet när kriser kommer.
2. Satsa mer på kvalificerad och aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi vet vad som fungerar och vad som inte gör det. Kvalificerad arbetsmarknadspolitik är samhällsekonomiskt kostnadseffektivt.
3. Se till så att de jobbsökande inte tappar kontakten med arbetsmarknaden. Även i djup lågkonjunktur skapas många jobb, därför måste sökaktivitet upprätthållas.
4. Ändra fokus från “första-bästa-jobb” till “utbildning-först. Detta är viktigare än någonsin nu då krisen också driver på den globala strukturomvandlingen, vilket gör att kompetens och utbildning blir mer avgörande för att kunna konkurrera om de jobb som skapas.
5. Se till att anställningsstöd inte är generella utan riktade och tillfälliga. Generella stöd har hög dödvikt - alltså subventionerar de jobb som ändå skapas.
I princip allt som regeringen gjort under de senaste fyra åren går alltså i totalt motsatt riktning.
Exempel:
Under alliansens första tre år minskades resurserna till AMS ned med 13 miljarder, antalet programplatser minskade med ca 50 000.
Antalet platser på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning har minskat från drygt 13 000 hösten 2006 till mellan 3 000 och 4 000 under 2009.
Vuxenutbildningen minskades med 42 000 platser från slutet av 2006 till 2008.
Något att fundera över när vi går till vallokalerna i höst.
__________________
Och det slutgiltiga målet med denna politik beskrivs på ett lysande sätt av finansministerns egen fanclub nämligen det Finanspolitiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors.
Han var för en gångs skull tydlig i en radiointervju:
- Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulle göra och att det får de fackliga organisationerna att hålla nere lönekraven.
Och det finn tydligen flera experter av rang som totalt sågar regeringens arbetspolitik. John P. Martin, en av OECDS:s mest meriterade ekonomer och en av världens främsta arbetsmarknadsexperter:
säger följande:
1. Stärk arbetslöshetsförsäkringen. Den som förlorar jobbet måste kunna upprätthålla sin inkomst och köpkraft som långt möjligt. Skyddet är generellt sett för svagt, särskilt för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden, vilka också är de första att förlora jobbet när kriser kommer.
2. Satsa mer på kvalificerad och aktiv arbetsmarknadspolitik. Vi vet vad som fungerar och vad som inte gör det. Kvalificerad arbetsmarknadspolitik är samhällsekonomiskt kostnadseffektivt.
3. Se till så att de jobbsökande inte tappar kontakten med arbetsmarknaden. Även i djup lågkonjunktur skapas många jobb, därför måste sökaktivitet upprätthållas.
4. Ändra fokus från “första-bästa-jobb” till “utbildning-först. Detta är viktigare än någonsin nu då krisen också driver på den globala strukturomvandlingen, vilket gör att kompetens och utbildning blir mer avgörande för att kunna konkurrera om de jobb som skapas.
5. Se till att anställningsstöd inte är generella utan riktade och tillfälliga. Generella stöd har hög dödvikt - alltså subventionerar de jobb som ändå skapas.
I princip allt som regeringen gjort under de senaste fyra åren går alltså i totalt motsatt riktning.
Exempel:
Under alliansens första tre år minskades resurserna till AMS ned med 13 miljarder, antalet programplatser minskade med ca 50 000.
Antalet platser på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning har minskat från drygt 13 000 hösten 2006 till mellan 3 000 och 4 000 under 2009.
Vuxenutbildningen minskades med 42 000 platser från slutet av 2006 till 2008.
Något att fundera över när vi går till vallokalerna i höst.
__________________
