Hem
Därför är Sveriges arbetare alltför intelligenta för att ge sin röst till Vänsterpartiet.
1917
Socialdemokratiska Vänsterpartiet bildas av bland annat Zeth Höglund, Carl Winberg och Karl Kilbom, som lämnat socialdemokraterna. Partiledarskapet delas av Höglund och Winberg.
1918
Ernst Åström och Karl Kilbom blir partiledare.
1919
Socialdemokratiska Vänsterpartiet ansluter sig till Komintern, den kommunistiska internationalen.
1919
Zeth Höglund blir partiledare. (Ånyo.)
1921
Partiet byter namn till Sveriges Kommunistiska Parti.
1924
Sveriges Kommunistiska Parti splittras. Zeth Höglund och "höglundarna" går tillbaka till socialdemokraterna.
1924
Nils Flyg blir partiledare. (Nils Flyg blir efter några år nazist; se nedan.)
1929
Partiet splittras, i "sillénare" och "kilbommare", anhängare av Hugo Sillén resp. Karl Kilbom. Kilbommarna, däribland före detta partiledarna Karl Kilbom och Nils Flyg, bryter sig loss och kallar tills vidare även det andra partiet för Sveriges Kommunistiska Parti.
1929
Sven Linderot blir partiledare.
1934
Det andra Sveriges Kommunistiska Parti byter namn till Socialistiska Partiet. Ledare är Karl Kilbom och Nils Flyg, vilka alltså bägge två är före detta ledare för det ursprungliga Sveriges Kommunistiska Parti.
1937
Före detta kommunistledaren Karl Kilbom lämnar Socialistiska Partiet och går (efter tjugo år) tillbaka till socialdemokraterna.
1937
Under ledning av före detta kommunistledaren Nils Flyg utvecklas Socialistiska Partiet till ett nazistiskt parti.
1939
Molotov-Ribbentrop-pakten ingås. Sveriges Kommunistiska Parti är under två år allierat med Nazityskland.
1940
Sveriges Kommunistiska Parti stöder Nazitysklands ockupation av Norge och Danmark. (Hitler och Stalin är ännu allierade.) Dagen efter Tysklands invasion av Norge och Danmark skriver partiorganet Ny Dag:
"Det är de små staternas beskyddare England och Frankrike, som med sin flagranta kränkning av Norges suveränitet framkallar detta läge."
1941
Molotov-Ribbentrop-pakten spricker.
1941
Sveriges Kommunistiska Parti försvarar Sovjetunionens invasion av Baltikum och Finland.
1951
Hilding Hagberg blir partiledare. Hagberg är en man som i alla lägen försvarar Sovjetunionen och dess diktator Josef Stalin.
1953
Stalin dör. Centralkommittén för Sveriges Kommunistiska Parti skriver:
"En stor och smärtsam förlust har drabbat hela den framstegsvänliga mänskligheten. Stalin är död. Vår tids störste folkledare och statsman, den socialistiska samhällsvetenskapens geniale mästare, kommunismens banérförare har gått ur tiden."
Vid en minneshögtid över Stalin i Medborgarhuset i Stockholm den 9 mars 1953 håller C-H Hermansson (blivande partiledare) ett panegyriskt hyllningstal till den bortgångne diktatorn:
"Stalin är en av hela den mänskliga historiens största personligheter. Marxismen, den lära som Stalin behärskade med sådant mästerskap och som han vidareutvecklade till ett nytt och högre plan, förnekar ingalunda de stora personligheternas roll för historiens utveckling. Stalin förstod att ställa hela sin livsgärning i de framväxande, de progressiva, de oemotståndligt segrande krafternas tjänst. Därför blev hans liv så betydelsefullt för mänskligheten, därför blev han en gigant i den mänskliga utvecklingens historia. Att vara kommunist, det är att ha Lenin och Stalin till föredöme. Stalin är en av alla epokers mest geniala vetenskapsmän."
1956
Sveriges Kommunistiska Parti får order från Sovjetunionen, där Krustjev är ny ledare, att Stalinkulten måste upphöra omedelbart.
1964
Carl-Henrik Hermansson (som höll hyllningstalet till Stalin elva år tidigare 1953) blir partiledare.
1967
Sveriges Kommunistiska Parti byter namn till Vänsterpartiet Kommunisterna.
1967
Maoistiska och stalinistiska ungkommunister bryter sig loss och bildar KFML, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, som senare byter namn till SKP, Sveriges Kommunistiska Parti.
1970
Några extra mycket maoistiska och stalinistiska medlemmar av KMFL/SKP bryter sig loss en gång till och bildar KFMLr, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna, som senare byter namn till KPMLr, Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna (eller nåt sånt).
1975
Lars Werner blir partiledare.
1989
Berlinmuren faller i november. (Anses som den mest symbolladdade händelsen i samband med öststatskommunismens fall.)
1991
Sovjetunionen upplöses, och Vänsterpartiet Kommunisterna byter namn till Vänsterpartiet.
1993
Före detta medlemmen av MLK, Marxist-Leninistiska Kampförbundet, Gudrun Schyman blir partiledare. Orsaken till att partiet byter ledare är att Lars Werner anses dricka för mycket. (Ja, just det!)
1917
Socialdemokratiska Vänsterpartiet bildas av bland annat Zeth Höglund, Carl Winberg och Karl Kilbom, som lämnat socialdemokraterna. Partiledarskapet delas av Höglund och Winberg.
1918
Ernst Åström och Karl Kilbom blir partiledare.
1919
Socialdemokratiska Vänsterpartiet ansluter sig till Komintern, den kommunistiska internationalen.
1919
Zeth Höglund blir partiledare. (Ånyo.)
1921
Partiet byter namn till Sveriges Kommunistiska Parti.
1924
Sveriges Kommunistiska Parti splittras. Zeth Höglund och "höglundarna" går tillbaka till socialdemokraterna.
1924
Nils Flyg blir partiledare. (Nils Flyg blir efter några år nazist; se nedan.)
1929
Partiet splittras, i "sillénare" och "kilbommare", anhängare av Hugo Sillén resp. Karl Kilbom. Kilbommarna, däribland före detta partiledarna Karl Kilbom och Nils Flyg, bryter sig loss och kallar tills vidare även det andra partiet för Sveriges Kommunistiska Parti.
1929
Sven Linderot blir partiledare.
1934
Det andra Sveriges Kommunistiska Parti byter namn till Socialistiska Partiet. Ledare är Karl Kilbom och Nils Flyg, vilka alltså bägge två är före detta ledare för det ursprungliga Sveriges Kommunistiska Parti.
1937
Före detta kommunistledaren Karl Kilbom lämnar Socialistiska Partiet och går (efter tjugo år) tillbaka till socialdemokraterna.
1937
Under ledning av före detta kommunistledaren Nils Flyg utvecklas Socialistiska Partiet till ett nazistiskt parti.
1939
Molotov-Ribbentrop-pakten ingås. Sveriges Kommunistiska Parti är under två år allierat med Nazityskland.
1940
Sveriges Kommunistiska Parti stöder Nazitysklands ockupation av Norge och Danmark. (Hitler och Stalin är ännu allierade.) Dagen efter Tysklands invasion av Norge och Danmark skriver partiorganet Ny Dag:
"Det är de små staternas beskyddare England och Frankrike, som med sin flagranta kränkning av Norges suveränitet framkallar detta läge."
1941
Molotov-Ribbentrop-pakten spricker.
1941
Sveriges Kommunistiska Parti försvarar Sovjetunionens invasion av Baltikum och Finland.
1951
Hilding Hagberg blir partiledare. Hagberg är en man som i alla lägen försvarar Sovjetunionen och dess diktator Josef Stalin.
1953
Stalin dör. Centralkommittén för Sveriges Kommunistiska Parti skriver:
"En stor och smärtsam förlust har drabbat hela den framstegsvänliga mänskligheten. Stalin är död. Vår tids störste folkledare och statsman, den socialistiska samhällsvetenskapens geniale mästare, kommunismens banérförare har gått ur tiden."
Vid en minneshögtid över Stalin i Medborgarhuset i Stockholm den 9 mars 1953 håller C-H Hermansson (blivande partiledare) ett panegyriskt hyllningstal till den bortgångne diktatorn:
"Stalin är en av hela den mänskliga historiens största personligheter. Marxismen, den lära som Stalin behärskade med sådant mästerskap och som han vidareutvecklade till ett nytt och högre plan, förnekar ingalunda de stora personligheternas roll för historiens utveckling. Stalin förstod att ställa hela sin livsgärning i de framväxande, de progressiva, de oemotståndligt segrande krafternas tjänst. Därför blev hans liv så betydelsefullt för mänskligheten, därför blev han en gigant i den mänskliga utvecklingens historia. Att vara kommunist, det är att ha Lenin och Stalin till föredöme. Stalin är en av alla epokers mest geniala vetenskapsmän."
1956
Sveriges Kommunistiska Parti får order från Sovjetunionen, där Krustjev är ny ledare, att Stalinkulten måste upphöra omedelbart.
1964
Carl-Henrik Hermansson (som höll hyllningstalet till Stalin elva år tidigare 1953) blir partiledare.
1967
Sveriges Kommunistiska Parti byter namn till Vänsterpartiet Kommunisterna.
1967
Maoistiska och stalinistiska ungkommunister bryter sig loss och bildar KFML, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, som senare byter namn till SKP, Sveriges Kommunistiska Parti.
1970
Några extra mycket maoistiska och stalinistiska medlemmar av KMFL/SKP bryter sig loss en gång till och bildar KFMLr, Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna, som senare byter namn till KPMLr, Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna, Revolutionärerna (eller nåt sånt).
1975
Lars Werner blir partiledare.
1989
Berlinmuren faller i november. (Anses som den mest symbolladdade händelsen i samband med öststatskommunismens fall.)
1991
Sovjetunionen upplöses, och Vänsterpartiet Kommunisterna byter namn till Vänsterpartiet.
1993
Före detta medlemmen av MLK, Marxist-Leninistiska Kampförbundet, Gudrun Schyman blir partiledare. Orsaken till att partiet byter ledare är att Lars Werner anses dricka för mycket. (Ja, just det!)
