För bara något 10-tal dagar sedan stod jag på Friends arena och jublade när Ivan Turina sprang mot målet och mötte publikens jubel. Den storväxte Kroaten såg ut att vara i toppform. Han verkade oförstörbar.
Nu bara några dagar senare möts man av det hemska beskedet att Turina dött i sömnen, bara 32 år gammal. Spontant känns det som sådana dödsfall måste vara extremt ovanliga.
Jag kände inte Ivan. Men han var och kommer alltid vara en del av AIK-familjen. Framförallt går tankarna till hans gravida hustru och deras 1-åriga tvillingar. Men jag känner också sorg på det personliga planet. En konstig känsla. Jag kände ju inte Ivan. En klok präst sade en gång till mig att hon inte trodde man skulle värdera sorg. Ett klokt budskap, tycker jag.
Nu under kvällen kom jag på mig själv med att se fram emot nästa match, nej visst ja, nästa match kommer bli extremt sorglig och är inget jag ser fram emot alls. Vet inte ens om jag orkar ta mig till Frinds för att se den.
Nu bara några dagar senare möts man av det hemska beskedet att Turina dött i sömnen, bara 32 år gammal. Spontant känns det som sådana dödsfall måste vara extremt ovanliga.
Jag kände inte Ivan. Men han var och kommer alltid vara en del av AIK-familjen. Framförallt går tankarna till hans gravida hustru och deras 1-åriga tvillingar. Men jag känner också sorg på det personliga planet. En konstig känsla. Jag kände ju inte Ivan. En klok präst sade en gång till mig att hon inte trodde man skulle värdera sorg. Ett klokt budskap, tycker jag.
Nu under kvällen kom jag på mig själv med att se fram emot nästa match, nej visst ja, nästa match kommer bli extremt sorglig och är inget jag ser fram emot alls. Vet inte ens om jag orkar ta mig till Frinds för att se den.