redalert 2013-02-01, 10:47
KRÖNIKA 1/2:
Tro inte på all statistik
Publicerad 31 januari 2013 Uppdaterad 31 januari 2013
Samma statistiska underlag, beroende på hur det hanteras, kan leda till helt olika versioner av verkligheten, skriver GP:s Fredrik Tenfält.
Dagens Nyheter publicerade för några dagar sedan ett reportage med innebörden att regeringens reform för arbetskrafts- invandring inte skulle ha lyckats. Den största delen av arbetskraftsinvandringen skulle enligt tidningen avse enkla jobb, medan bara ett av tre jobb hade gått till specialister. Det handlar då om arbetskraft från utanför EU – inom EU är ju rörligheten fri.
Siffrorna var korrekta, fast ändå inte. Tidningen hade nämligen inte gjort någon åtskillnad mellan vanliga säsongsjobb och permanenta jobb. Räknade man däremot bort säsongsarbetarna, som ju i allmänhet har enkla arbetsuppgifter, framträder en helt annan bild. Enligt Svenskt Näringsliv, som granskat statistiken, är den vanligaste arbetstagaren som fått stadigvarande jobb en datatekniker från Indien eller Kina. Därefter kommer personal inom hotell/restaurang och som tredje kategori civilingenjörer.
Exemplet visar hur samma statistiska underlag, beroende på hur det hanteras, kan leda till helt olika versioner av verkligheten. Risken blir att ett i sig korrekt material kan utnyttjas för att ge tendentiösa och felaktiga bilder.
Ett sådant exempel var de siffror om ungdomsarbetslösheten som florerade i debatten under sommaren och hösten. Arbetslösheten bland unga, under 25 år, skulle enligt en SCB-undersökning ligga på 25 procent. En både fruktansvärd och förbluffande siffra.
I själva verket byggde statistiken på att gymnasister och högskolestuderande som sökte någon form av extraknäck också ansågs som ”arbetslösa”. Siffran verkligt arbetslösa ungdomar låg vid denna tid på sju–åtta procent närstatistiken rensats.
I en artikel i Expressen (30/1) efterlyser Torbjörn Sjöström, vd för opinionsföretaget Novus, ett ökat ansvar hos massmedierna för att ge en korrekt bild av statistik och opinionsbildningar. Han gör det mot bakgrund av Janne Josefssons och Uppdrag Gransknings kritiska reportage om hur siffror om den så kallade barnfattigdomen använts av olika organisationer. Sjöström konstaterar hur han själv i programmet blev tvungen att korrigera felaktiga tolkningar som gjorts av en av hans egna undersökningar.
Uppdrag Granskning har inte oväntat utsatts för kritik från de utpekade organisationerna. Janne Josefsson vågade att svära i kyrkan. Men i själva verket är det viktigt att medierna ägnar sig just åt kritisk granskning av påståenden som förs fram utifrån olika undersökningar eller statistikunderlag. Att en företrädare för opinionsbranschen själv understryker vikten av en sådan granskning är extra värdefullt.