Hem
Jag har fått vara med om något fantastiskt. Jag ställde självklart upp på en av mina väninnor när hon skulle föda sitt barn pga att pappan flydde undan om att få vara med om detta fina...
Ja mycket får man vara med om i livet. Men att se och vara med en nära vän föda barn är en av de största upplevelserna som jag varit med om. Det vara både fantastiskt och faktiskt jobbigt. Jobbigt att se min väninna ha ont.
Värkarna för henne började i söndags vid halv fyra och då gick vattnet samtidigt. Min väninna ringde sjukhuset och frågade hur hon skulle göra och de lugnade ner henne och hon fick en tid kl 18.00 samma dag at göra en undersökning om hur läget var. Men hon ville inte vänta så länge med att åka in utan jag följde med henne på em vid 15.00 tiden.
Hon blev undersökt och allt var bra. De bad oss att åka hem till henne,ladda med mat och sen komma tillbaka senare.
Runt 21.00 blev det dags att ta en sjukhustaxi till sjukhuset. Sen var det bara för henne att läggas in och gå igenom en lång resa hela natten för att föda fram en son på 3,8kg samt 54 cm lång kl 07.44 nästa morgon...(måndag, igår)
Min väninna fick mer och mer ont i ryggen och hade mer och mer o när värkarna kom. De beslutade efter några timmar att hon skulle få ryggbedövning som lindrade mycket för henne...
Jag ick använda lustgas ooh ge henne dryck samt hålla henne i handen mycket.
Sen framåt 07.00 på morgonen var det dags för krystvärkarna som gjorde ont för henne igen, mycket ont...
Det var jobbigt att se henne lida då samtidigt som barnets huvud tittad fram mer och mer... Oh vilken lycka det var när Alex kom ut - O jag fick klippa navelsträngen...
Min väninna och jag kunde pusta ut efter en lång,jobbig, intressant och spännande resa...
Välkommen till världen Alex och grattis till min väninna! Tack för att jag fick vara med om detta och lycka till nu med allt!
Ja mycket får man vara med om i livet. Men att se och vara med en nära vän föda barn är en av de största upplevelserna som jag varit med om. Det vara både fantastiskt och faktiskt jobbigt. Jobbigt att se min väninna ha ont.
Värkarna för henne började i söndags vid halv fyra och då gick vattnet samtidigt. Min väninna ringde sjukhuset och frågade hur hon skulle göra och de lugnade ner henne och hon fick en tid kl 18.00 samma dag at göra en undersökning om hur läget var. Men hon ville inte vänta så länge med att åka in utan jag följde med henne på em vid 15.00 tiden.
Hon blev undersökt och allt var bra. De bad oss att åka hem till henne,ladda med mat och sen komma tillbaka senare.
Runt 21.00 blev det dags att ta en sjukhustaxi till sjukhuset. Sen var det bara för henne att läggas in och gå igenom en lång resa hela natten för att föda fram en son på 3,8kg samt 54 cm lång kl 07.44 nästa morgon...(måndag, igår)
Min väninna fick mer och mer ont i ryggen och hade mer och mer o när värkarna kom. De beslutade efter några timmar att hon skulle få ryggbedövning som lindrade mycket för henne...
Jag ick använda lustgas ooh ge henne dryck samt hålla henne i handen mycket.
Sen framåt 07.00 på morgonen var det dags för krystvärkarna som gjorde ont för henne igen, mycket ont...
Det var jobbigt att se henne lida då samtidigt som barnets huvud tittad fram mer och mer... Oh vilken lycka det var när Alex kom ut - O jag fick klippa navelsträngen...
Min väninna och jag kunde pusta ut efter en lång,jobbig, intressant och spännande resa...
Välkommen till världen Alex och grattis till min väninna! Tack för att jag fick vara med om detta och lycka till nu med allt!
