Hem
Sextiotal och sjuttiotal var det inga svårigheter för en ungdom att skaffa jobb. Arbetsgivaren kastade nästan jobben efter honom. Han fick allt han sökte om han höll sig någptsånär inom sitt gebit.
Denna arbetskraft kom under 80-talet att börja känna sig som Alice i underlandet. Plötsligt fick han svårt att orientera sig i ett arbetsliv som starkt hade börjat omvandlas. Det var under dessa år arbetsgivarna kapade flera fackföreningar bl a inom kommunal tjänstemannasektor.
Vad var det som hade hänt. Jo; arbetsgivarnas sjuttiotalskampanier "Satsa på dig själv" och "Du är din egen lyckas smed" hade tagit ett skamgrepp, inte bara runt stora arbetstagarkollektivs medvetanden, utan också runt en hel arbetsmarknad på vilken allt fler slutade att känna igen sig. På vår vän från 60- och -70-talet började skjortan kännas trång och trivseln i arbetet försvann samtidigt som arbetstakten drevs upp och tystnade bredde ut sig på verkstadsgolven.
Flera stod pall och står pall än i dag. Ännu fler stod inte pall. Tyvärr är det sant att fysisk och psykiskt välbefinnande går hand i hand och är varandras förutsättningar. Motsatsen gäller också. Att gå och må dåligt i sitt jobb fäller förr eller senare utslag och en efter en däckade och sjukkrevs på diagnoser - allt ifrån odefinierad värk till regelrätta depressioner. En del av de som däckade var medvetna om varför andra bara däckade och trodde det var fel på dem själva vilket inte förbättrar några diagnoser. Stressen och den ekonomiska stressen knäckte den svenska arbetarklassen i inhumanismens tidevarv. Kort sagt: det var högerns fel.
Redan söndestressad arbetskraft skall nu stressas sönder slutgiltigt med hjälp av berövad försörjning och regeringens arbetslinje in absurdum. Detta är inget annat än ättestupan åter.
http://www.stressmottagningen.nu/stress.php
Denna arbetskraft kom under 80-talet att börja känna sig som Alice i underlandet. Plötsligt fick han svårt att orientera sig i ett arbetsliv som starkt hade börjat omvandlas. Det var under dessa år arbetsgivarna kapade flera fackföreningar bl a inom kommunal tjänstemannasektor.
Vad var det som hade hänt. Jo; arbetsgivarnas sjuttiotalskampanier "Satsa på dig själv" och "Du är din egen lyckas smed" hade tagit ett skamgrepp, inte bara runt stora arbetstagarkollektivs medvetanden, utan också runt en hel arbetsmarknad på vilken allt fler slutade att känna igen sig. På vår vän från 60- och -70-talet började skjortan kännas trång och trivseln i arbetet försvann samtidigt som arbetstakten drevs upp och tystnade bredde ut sig på verkstadsgolven.
Flera stod pall och står pall än i dag. Ännu fler stod inte pall. Tyvärr är det sant att fysisk och psykiskt välbefinnande går hand i hand och är varandras förutsättningar. Motsatsen gäller också. Att gå och må dåligt i sitt jobb fäller förr eller senare utslag och en efter en däckade och sjukkrevs på diagnoser - allt ifrån odefinierad värk till regelrätta depressioner. En del av de som däckade var medvetna om varför andra bara däckade och trodde det var fel på dem själva vilket inte förbättrar några diagnoser. Stressen och den ekonomiska stressen knäckte den svenska arbetarklassen i inhumanismens tidevarv. Kort sagt: det var högerns fel.
Redan söndestressad arbetskraft skall nu stressas sönder slutgiltigt med hjälp av berövad försörjning och regeringens arbetslinje in absurdum. Detta är inget annat än ättestupan åter.
http://www.stressmottagningen.nu/stress.php
Senast ändrad av Infra den 2010-01-16, 09:58, ändrad totalt 1 gång
