Den säger rätt mycket, dessutom på lättfattlig svenska så även högerns begåvningsreserv kan begripa:
************************************************************************
En man kliver upp 03.30, för att åka till jobbet.
Han börjar 06.00 och städar i ett köpcentrum.
När klockan är 14 åker han vidare till nästa arbete, och därefter tillbaka till köpcentret. Arbetsdagen slutar klockan 23.00.
Han somnar kring halv ett på natten.
Mannen arbetar nästan dygnet runt, sju dagar i veckan för att försörja sig.
Mannen bor i USA, och är en av personerna i dokumentärfilmen “Amerika Amerika” som är från 1998. Det är en film som tar oss med på en resa till det verkliga USA, där människor jobbar dygnet runt, men ändå är fattiga. En del jobbar så mycket att de inte ens hinner träffa sin familj.
En stor del av den arbetande befolkningen i USA kan inte försörja sig på sin lön. När vi ser filmen, på en facklig kurs som jag och kommunalaren Birgitta Elfström håller på Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, i Borlänge, är det knäpptyst i lokalen. Alla får sig en tankeställare: hur kan det vara så här, och hur kan det bli i Sverige om välfärden fortsätter att monteras ner?
Många tror att välfärden är typiskt svensk, och att den alltid kommer att finnas. Men så är det inte. Vårt välfärdssystem är socialdemokratiskt, och har kommit till för att vanliga människor kämpade för allas lika rättigheter. Det är därför vi har haft en skola, där barn från olika bakgrunder mötts, en sjukvård där alla får vård efter behov och en fungerande äldreomsorg. Självklart har det funnits brister, men målet har varit att alla ska ha samma rättigheter. Människor ska också ha en chans att klara sig om de blir sjuka eller arbetslösa. Samtidigt bygger välfärden på att det både är en rättighet och skyldighet - efter förmåga - att jobba, för att välfärden ska fungera.
Sverige har också starka fackföreningar som har sett till att folk har hyfsat höga löner, är försäkrade om man råkar ut för en olycka på jobbet, och så vidare. I USA är det tvärtom: De flesta har ingen arbetslöshetsförsäkring, ingen pension att leva på, trots att de arbetat hela livet. En person är också beroende av sin anställning för få en sjukförsäkring och pension. Om företaget går i konkurs förlorar människor sin trygghet.
Kursdeltagarna reagerar starkt på det. Samtidigt diskuterar de också mycket om hur Sverige ser ut idag, och inser att vi förlorar mer och mer av vår grundtrygghet.
Det har blivit tydligt sedan borgarna kom till makten. De har hittills sänkt skatterna med 85 miljarder kronor. Det gör att det kommer in mindre pengar till vår välfärd, och att de med lägst inkomster fått det tuffare, medan de med mycket pengar fått det bättre.
Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Peter Hultqvist besöker kursen för att prata med deltagarna som jobbar på lager, inom industrin, handeln och vården. Han berättar att vi går mot ett samhälle där det blir vanligare att individen ska klara sig själv, och att samhället tar mindre ansvar.
Sedan borgarna kom till makten har de sänkt ersättningen i a-kassan, så att det mesta en person kan få ut är 14960 kronor före skatt. En person som är sjuk, arbetslös eller pensionär betalar mer i skatt än en arbetslös. De har höjt avgiften till a-kassan, så att fler gick ur både facket och a-kassan. När facket tappar medlemmar får det mindre chans att förhandla fram bra löner och villkor. I går röstade riksdagen också igenom en ändring i semesterlagen, som innebär att semesterersättningen kommer att sänkas. De som har en arbetsskada ska också bli av med sin semesterersättning. Det handlar alltså om tusentals kronor.
Regeringen gör skillnad på dem som arbetar och är arbetslösa, och på dem som har mycket pengar och dem som har lite. Borgarna har också sett till att landstingen måste ta emot patienter med privata sjukvårdsförsäkringar direkt in i kön. Med andra ord går det att köpa sig förtur. Det går tvärtemot den socialdemokratiska principen om att människor ska få vård efter behov.
Den borgerliga regeringen vill skapa ett system där varje människa själv får köpa sin vård, bestämma skola, och där varje människa värderas efter hur mycket han eller hon tjänar eller vad hon heter i efternamn. Det är inte en värld som våra kursdeltagare vill leva i.
Men vad är då alternativet? Vad vill socialdemokraterna göra för att bevara välfärden? Hultqvist säger att jobben är den viktigaste frågan, och att partiet vill satsa på en stor offentlig sektor, där man satsar pengar på att anställa fler inom vården och i skolorna. Det är viktigt att barnen får en ordentlig utbildning. Om socialdemokraterna skulle ha suttit vid makten nu, skulle partiet ha satsat 15 miljarder kronor i statsbidrag till kommuner och landsting. Socialdemokraterna vill också införa högre skatter för dem som har villor som är värda mer än fem miljoner, återinföra förmögenhetsskatten, införa en högre skatt för dem som tjänar en miljon om året, och skapa fler utbildningsplatser på komvux och fler arbetsmarknadsutbildningar. Partiet vill skapa ett samhälle, där alla människor ska ha samma förutsättningar.
Med andra ord är valet år 2010 ett vägval. Om vi väljer borgarnas alternativ så skapar vi ett svenskt USA på åtta års sikt, där människor slås ut på löpande band. Om vi väljer ett socialdemokratiskt styre så får vi behålla vår välfärd.
SOFIE WIKLUND
http://www.dalademokraten.se/sida/id/97133/