Hem
I västvärlden talar vi alltid om att vi är så fria och vi har rättigheter etc. Detta saknar de i mellanöstern exempelvis. Men hur fria är vi i väst egentligen?
Som jag ser det så är jag väldigt fri. Jag har mängder av rättigheter och frihet att göra vad jag vill. Eller har jag det egentligen? Jag ska ta ett exempel. I Sverige har jag yttrande och pressfrihet. Jag har rätten att starta ett företag om jag vill, t.ex. en tidning eller tidsskrift. Här har jag en stor frihet, eller hur? Eller hur stor är den?
För att kunna starta ett medieföretag så behöver jag ju mer än friheten att göra det. Till detta behöver jag kapital. Jag måste anställa, köpa datorer och utrustning. Vad händer om jag saknar kapital. Jag kan inte starta ett medieföretag. Därmed så har jag friheten och rättigheten till det, men kan ändå inte göra det för jag saknar kapital och pengar.
Det är det som är problemet med friheten i Sverige och i väst, därmed så anser jag att den till stor del är en illusion! Jag har förvisso stora friheter och rättigheter att göra som jag vill inom lagens gräns, jag har rättigheten att skapa opinionsbildande media, men inte möjligheten för jag saknar kapitalet till det. Detta genomsyrar hela västvärlden. I Sverige har exempelvis Bonnier koncernen närmast monopol på stora medier. Så hur fri är friheten i vårt land egentligen? Är det frihet för alla? Är det frihet för alla medborgare i landet, eller sträcker sig vår frihet bara så lång plånboken är fet?
Jag säger det sistnämnda. Vi har ingen frihet för alla, vi har bara friheten så länge vi har en plånbok till det. Så kan man säga vårt land är fritt? Nej, friheten i Sverige är en illusion av rättigheter, men för att jag ska bli fri så måste jag har ett kapital. Om jag inte har det så har jag knappt rätten till käk och bostad!
Detta håller nog inte alla med mig om, men enligt min åsikt så är vi inte så fullt fria som vi vill tro. Jag skulle förvissa inte byta bort den frihet vi har i Sverige mot exempelvis Sovjet, Nordkorea, Irak, Iran eller något annat samhälle helt utan rättigheter, men jag skulle gärna byta det mot ett samhälle där jag har möjlighet att nyttja mina rättigheter fullt ut. Detta har jag dock ingen möjlighet till i Sverige, så på pappret är vi fritt, men i verkligheten är frågan hur fria vi egentligen är?
Jag har fastställt min åsikt i frågan. Vi är inte fria, inte så fria som vi har rätten till. Allt bestäms av min plånbok. Vill jag har en bil, kapital till körkort och bil, men rättigheten finns. Vill jag ha en bra bostad, rätten finns, men kapital behövs. På punkt efter punkt återkommer kapital och pengar och därmed så har jag som en vanlig arbetarklass pojke inte den frihet som jag på pappret har rätt till. Därmed så är Sverige inte så fritt som vi vill tro. I slutändan är det pengarna som bestämmer hur fria vi är. Går du på soc så kan ni ju tänka er själva hur fri du är, är du son till en multimiljonär så kan ni tänka er hur fri den är. Är det verkligen ett fritt land när allt avgörs på vilken klass du tillhör?
Är det inte så att i slutändan så är det marknaden och din klasstillhörighet som avgör hur fri du är. För från min vy så är frihet inte att ha en jävla massa rättigheter som jag inte kan nyttja, utan frihet för mig är dels att ha rättigheter men också rätten att kunna nyttja de! Därmed så är min slutsats om västs frihet. Vi är fria enbart i den mån att vi har rättigheter, men vi är inte fri att nyttja de, då kommer nämligen det ord in som alltid återkommer i vårt samhälle. Pengar, det avgör din frihet, har du inga pengar har du ingen frihet och därmed kan jag inte påstå Sverige är fritt för alla!
Som jag ser det så är jag väldigt fri. Jag har mängder av rättigheter och frihet att göra vad jag vill. Eller har jag det egentligen? Jag ska ta ett exempel. I Sverige har jag yttrande och pressfrihet. Jag har rätten att starta ett företag om jag vill, t.ex. en tidning eller tidsskrift. Här har jag en stor frihet, eller hur? Eller hur stor är den?
För att kunna starta ett medieföretag så behöver jag ju mer än friheten att göra det. Till detta behöver jag kapital. Jag måste anställa, köpa datorer och utrustning. Vad händer om jag saknar kapital. Jag kan inte starta ett medieföretag. Därmed så har jag friheten och rättigheten till det, men kan ändå inte göra det för jag saknar kapital och pengar.
Det är det som är problemet med friheten i Sverige och i väst, därmed så anser jag att den till stor del är en illusion! Jag har förvisso stora friheter och rättigheter att göra som jag vill inom lagens gräns, jag har rättigheten att skapa opinionsbildande media, men inte möjligheten för jag saknar kapitalet till det. Detta genomsyrar hela västvärlden. I Sverige har exempelvis Bonnier koncernen närmast monopol på stora medier. Så hur fri är friheten i vårt land egentligen? Är det frihet för alla? Är det frihet för alla medborgare i landet, eller sträcker sig vår frihet bara så lång plånboken är fet?
Jag säger det sistnämnda. Vi har ingen frihet för alla, vi har bara friheten så länge vi har en plånbok till det. Så kan man säga vårt land är fritt? Nej, friheten i Sverige är en illusion av rättigheter, men för att jag ska bli fri så måste jag har ett kapital. Om jag inte har det så har jag knappt rätten till käk och bostad!
Detta håller nog inte alla med mig om, men enligt min åsikt så är vi inte så fullt fria som vi vill tro. Jag skulle förvissa inte byta bort den frihet vi har i Sverige mot exempelvis Sovjet, Nordkorea, Irak, Iran eller något annat samhälle helt utan rättigheter, men jag skulle gärna byta det mot ett samhälle där jag har möjlighet att nyttja mina rättigheter fullt ut. Detta har jag dock ingen möjlighet till i Sverige, så på pappret är vi fritt, men i verkligheten är frågan hur fria vi egentligen är?
Jag har fastställt min åsikt i frågan. Vi är inte fria, inte så fria som vi har rätten till. Allt bestäms av min plånbok. Vill jag har en bil, kapital till körkort och bil, men rättigheten finns. Vill jag ha en bra bostad, rätten finns, men kapital behövs. På punkt efter punkt återkommer kapital och pengar och därmed så har jag som en vanlig arbetarklass pojke inte den frihet som jag på pappret har rätt till. Därmed så är Sverige inte så fritt som vi vill tro. I slutändan är det pengarna som bestämmer hur fria vi är. Går du på soc så kan ni ju tänka er själva hur fri du är, är du son till en multimiljonär så kan ni tänka er hur fri den är. Är det verkligen ett fritt land när allt avgörs på vilken klass du tillhör?
Är det inte så att i slutändan så är det marknaden och din klasstillhörighet som avgör hur fri du är. För från min vy så är frihet inte att ha en jävla massa rättigheter som jag inte kan nyttja, utan frihet för mig är dels att ha rättigheter men också rätten att kunna nyttja de! Därmed så är min slutsats om västs frihet. Vi är fria enbart i den mån att vi har rättigheter, men vi är inte fri att nyttja de, då kommer nämligen det ord in som alltid återkommer i vårt samhälle. Pengar, det avgör din frihet, har du inga pengar har du ingen frihet och därmed kan jag inte påstå Sverige är fritt för alla!
