Hem
http://www.sourze.se/Det_ska_l%C3%B6na_sig_att_arbeta_eller_hur_Reinfeldt_10673797.asp
För snart tre år sedan vann den borgerliga Alliansen regeringsmakten, efter en knapp valseger över Socialdemokraterna. Främsta anledningen till segern anses ha varit Socialdemokraternas misslyckande med att göra något åt den, med svenska mått mätt, höga arbetslösheten. Trots att den svenska ekonomin växte så skapades inga jobb och allt fler svenskar, även välutbildade människor från medelklassen, kände att det var svårt att skaffa jobb. Istället för att vidta åtgärder mot arbetslösheten ägnade sig Socialdemokraterna, med statsminister Göran Persson vid rodret, åt allehanda typer av kreativ statistikpresentation, vars enda syfte var att dölja det stora antalet arbetslösa i den officiella statistiken. Skattepengar slösades bort på att pysselsätta arbetsföra människor i vuxendagis och i meningslösa AMS-åtgärder.
Likt en räddare i nöden skred då Fredrik Reinfeldt och de Nya Moderaterna, tillsammans med tre lojala stödpartier, fram och lovade förändring och förbättring. "Utanförskapet", som Reinfeldt kallade arbetslösheten i Sverige, skulle inte längre sopas under mattan, utan bekämpas med konkreta åtgärder. Kampen mot "utanförskapet" blev Alliansens stora vallöfte. Och det lät ju jättebra. "Hurra - äntligen lite action", tänkte många. Tittade man lite närmare på vad Reinfeldt och Alliansen såg för problem på den svenska arbetsmarknaden och vad de ville göra åt dessa problem, stod det dock klart att Reinfeldt och de nya Moderaterna i grunden hade precis samma bild av det svenska samhället som Göran Persson och de Gamla Socialdemokraterna. Inte heller Alliansen ansåg att det förelåg några som helst svårigheter att skaffa jobb i Sverige år 2006. Visserligen hävdade Alliansens företrädare att ungefär 10 procent av den svenska befolkningen var arbetslös - men det var för att de själva hade valt att vara arbetslösa. Enligt Alliansen fanns det ett överflöd av lediga jobb i Sverige, men en stor del av befolkningen var för lat och bortskämd för att söka dessa jobb. Med den utgångspunkten är det inte förvånande att Alliansens enda åtgärd för att minska arbetslösheten i Sverige var att försämra tillvaron för de arbetslösa. Den som är arbetslös ska lida och helst knappt ha mat för dagen - eller som Reinfeldt med sedvanlig vältalighet uttryckte det under valrörelsen: "det ska löna sig att arbeta".
Nu kommer frågan! är det dessa jobb Reinfeldt menar?
Alliansen föreslår inga plusjobb, men dock att avsätta drygt två miljarder kronor till 40000 platser i vad som kallas Lyftet, en ”ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet samt inom vissa ideella organisationer.”
Synen på Ams förmåga har uppenbarligen också förändrats, då man vill lägga ”620 miljoner för 12000 nya platser inom coachning, arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling”, samt ”225 mkr för 1000 nya platser i arbetsmarknadsutbildning”.
Paketet innebär vidare 10000 nya komvuxplatser, till en kostnad om två miljarder kronor, 10000 nya högskoleplatser, för lika mycket till, samt utbyggd yrkeshögskola. Totalt omfattar satsningarna 8,4 miljarder kronor.
För snart tre år sedan vann den borgerliga Alliansen regeringsmakten, efter en knapp valseger över Socialdemokraterna. Främsta anledningen till segern anses ha varit Socialdemokraternas misslyckande med att göra något åt den, med svenska mått mätt, höga arbetslösheten. Trots att den svenska ekonomin växte så skapades inga jobb och allt fler svenskar, även välutbildade människor från medelklassen, kände att det var svårt att skaffa jobb. Istället för att vidta åtgärder mot arbetslösheten ägnade sig Socialdemokraterna, med statsminister Göran Persson vid rodret, åt allehanda typer av kreativ statistikpresentation, vars enda syfte var att dölja det stora antalet arbetslösa i den officiella statistiken. Skattepengar slösades bort på att pysselsätta arbetsföra människor i vuxendagis och i meningslösa AMS-åtgärder.
Likt en räddare i nöden skred då Fredrik Reinfeldt och de Nya Moderaterna, tillsammans med tre lojala stödpartier, fram och lovade förändring och förbättring. "Utanförskapet", som Reinfeldt kallade arbetslösheten i Sverige, skulle inte längre sopas under mattan, utan bekämpas med konkreta åtgärder. Kampen mot "utanförskapet" blev Alliansens stora vallöfte. Och det lät ju jättebra. "Hurra - äntligen lite action", tänkte många. Tittade man lite närmare på vad Reinfeldt och Alliansen såg för problem på den svenska arbetsmarknaden och vad de ville göra åt dessa problem, stod det dock klart att Reinfeldt och de nya Moderaterna i grunden hade precis samma bild av det svenska samhället som Göran Persson och de Gamla Socialdemokraterna. Inte heller Alliansen ansåg att det förelåg några som helst svårigheter att skaffa jobb i Sverige år 2006. Visserligen hävdade Alliansens företrädare att ungefär 10 procent av den svenska befolkningen var arbetslös - men det var för att de själva hade valt att vara arbetslösa. Enligt Alliansen fanns det ett överflöd av lediga jobb i Sverige, men en stor del av befolkningen var för lat och bortskämd för att söka dessa jobb. Med den utgångspunkten är det inte förvånande att Alliansens enda åtgärd för att minska arbetslösheten i Sverige var att försämra tillvaron för de arbetslösa. Den som är arbetslös ska lida och helst knappt ha mat för dagen - eller som Reinfeldt med sedvanlig vältalighet uttryckte det under valrörelsen: "det ska löna sig att arbeta".
Nu kommer frågan! är det dessa jobb Reinfeldt menar?
Alliansen föreslår inga plusjobb, men dock att avsätta drygt två miljarder kronor till 40000 platser i vad som kallas Lyftet, en ”ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet samt inom vissa ideella organisationer.”
Synen på Ams förmåga har uppenbarligen också förändrats, då man vill lägga ”620 miljoner för 12000 nya platser inom coachning, arbetspraktik och praktisk kompetensutveckling”, samt ”225 mkr för 1000 nya platser i arbetsmarknadsutbildning”.
Paketet innebär vidare 10000 nya komvuxplatser, till en kostnad om två miljarder kronor, 10000 nya högskoleplatser, för lika mycket till, samt utbyggd yrkeshögskola. Totalt omfattar satsningarna 8,4 miljarder kronor.
