Tanter i hatt
Vart tog alla tanter i hatt vägen? Minns från min tid i lågstadiet att alla mammor som om på avslutningen på terminen,de hade hatt.
Var det mode eller var det traditioner? Ett påbud från kyrkan? Jag vet inte,finns det någon som vet säkert? Det är ju kvinnodagen idag.
Hår är farliga saker. Därför täckte kristna kvinnor sitt hår ända in på 1900-talet. Brudslöjan och sorgfloret lever fortfarande kvar.
De första kristna levde i en miljö där judiska kvinnor – och män – täckte sitt hår. Männen av vördnad inför Gud, kvinnor som tecken på ödmjukhet inför männen. Inte heller romerska gifta kvinnor visade sitt hår utan bar en slags kappa med huva som täckte huvudet när de vistades utomhus. Det berättas om en romersk man som på 200-talet f Kr begärde skilsmässa sedan hans fru visat sitt hår.
Kort period utan traditioner
Under den första Jesusrörelsen verkar anhängarna inte bry sig särskilt mycket om traditionella konventioner och traditioner. Tvärtom. Män och kvinnor strävar efter att leva som »bröder och systrar«. Men med tiden – då Jesus inte kommer tillbaka lika snart som väntat – blir den gamla hierarkin vanlig även bland de kristna. Några hundra år efter Paulus försöker kyrkofadern Tertullianus övertala även ogifta kvinnor att bära slöja. Motiveringen var att kvinnorna inte skulle dra till sig blickarna från män. Idéerna slår inte särskilt väl ut, förutom bland föregångarna till nunnorna.
Under medeltiden bar alla gifta kvinnor dok .
Kristen slöja, det finns väl inte?
Nunnedoket, brudslöjan, sorgeslöjan och hättan i folkdräkten vi lägger märke till den kultur vi haft i västvärlden under så lång tid.
För bondebefolkningen är det annorlunda. Ända fram till 1800-talet finns någon form av hätta kvar i deras klädsel. Det märks fortfarande i dagens folkdräkter – drottning Silvia bär hätta, men inte prinsessorna Victoria och Madeleine.
Hättorna vid kyrkobesöken var rena informationscentralerna. Färgen och hur snibbarna knöts avslöjade om personen var gift, änka, änka som var intresserad av omgifte, eller kanske varit hor-cona, alltså någon som hade haft sex utan att vara gift.
Huvuddukarna blev så småningom ovanligare, men schaletten desto populärare – även bland ogifta. Ofta fick flickorna en schalett i konfirmationspresent som ett tecken på att de var vuxna. Till vardags var de enkla och
i kyrkan finare, ofta enfärgad i vitt eller svart.
Kyrkschaletterna användes in på 50-talet i Sverige, men byttes successivt ut mot hattar. Än i dag har många tanter hatt på sig
i kyrkan. Varför det är okej, medan det blir ett himla liv om någon kille har keps i kyrkan, är alltså historisk. Män tar traditionellt av sig hatten
i ödmjukhet inför kungen och Gud. Kvinnan döljer sitt hår.
http://www.tidningenspira.com/artikel.php?id=438
Tur att ni finns kvinnor, livet skulle vara mycket tristare utan er.Vem skulle förresten hålla efter oss män?
Vart tog alla tanter i hatt vägen? Minns från min tid i lågstadiet att alla mammor som om på avslutningen på terminen,de hade hatt.
Var det mode eller var det traditioner? Ett påbud från kyrkan? Jag vet inte,finns det någon som vet säkert? Det är ju kvinnodagen idag.
Hår är farliga saker. Därför täckte kristna kvinnor sitt hår ända in på 1900-talet. Brudslöjan och sorgfloret lever fortfarande kvar.
De första kristna levde i en miljö där judiska kvinnor – och män – täckte sitt hår. Männen av vördnad inför Gud, kvinnor som tecken på ödmjukhet inför männen. Inte heller romerska gifta kvinnor visade sitt hår utan bar en slags kappa med huva som täckte huvudet när de vistades utomhus. Det berättas om en romersk man som på 200-talet f Kr begärde skilsmässa sedan hans fru visat sitt hår.
Kort period utan traditioner
Under den första Jesusrörelsen verkar anhängarna inte bry sig särskilt mycket om traditionella konventioner och traditioner. Tvärtom. Män och kvinnor strävar efter att leva som »bröder och systrar«. Men med tiden – då Jesus inte kommer tillbaka lika snart som väntat – blir den gamla hierarkin vanlig även bland de kristna. Några hundra år efter Paulus försöker kyrkofadern Tertullianus övertala även ogifta kvinnor att bära slöja. Motiveringen var att kvinnorna inte skulle dra till sig blickarna från män. Idéerna slår inte särskilt väl ut, förutom bland föregångarna till nunnorna.
Under medeltiden bar alla gifta kvinnor dok .
Kristen slöja, det finns väl inte?
Nunnedoket, brudslöjan, sorgeslöjan och hättan i folkdräkten vi lägger märke till den kultur vi haft i västvärlden under så lång tid.
För bondebefolkningen är det annorlunda. Ända fram till 1800-talet finns någon form av hätta kvar i deras klädsel. Det märks fortfarande i dagens folkdräkter – drottning Silvia bär hätta, men inte prinsessorna Victoria och Madeleine.
Hättorna vid kyrkobesöken var rena informationscentralerna. Färgen och hur snibbarna knöts avslöjade om personen var gift, änka, änka som var intresserad av omgifte, eller kanske varit hor-cona, alltså någon som hade haft sex utan att vara gift.
Huvuddukarna blev så småningom ovanligare, men schaletten desto populärare – även bland ogifta. Ofta fick flickorna en schalett i konfirmationspresent som ett tecken på att de var vuxna. Till vardags var de enkla och
i kyrkan finare, ofta enfärgad i vitt eller svart.
Kyrkschaletterna användes in på 50-talet i Sverige, men byttes successivt ut mot hattar. Än i dag har många tanter hatt på sig
i kyrkan. Varför det är okej, medan det blir ett himla liv om någon kille har keps i kyrkan, är alltså historisk. Män tar traditionellt av sig hatten
i ödmjukhet inför kungen och Gud. Kvinnan döljer sitt hår.
http://www.tidningenspira.com/artikel.php?id=438
Tur att ni finns kvinnor, livet skulle vara mycket tristare utan er.Vem skulle förresten hålla efter oss män?