Hem
Om man har placerat foten i klaveret ska man inte försöka dra upp den igen. Det låter nämligen lika illa. Den socialdemokratiska europaparlamentarikern Åsa Westlund uttalade sig i Ekot på följande sätt:
"Alla människor har inte 100 eller 200 000. Jag vill att alla människor ska ha frihet och möjlighet att få vård när de behöver den och då kan man inte ha ett system där de som har råd kan gå före hela tiden, säger Åsa Westlund som är europaparlamentariker för Socialdemokraterna."
Det kan man ju tycka. Men det förklarar inte varför Westlund vill göra det omöjligt för människor att få vård utomlands utan förhandstillstånd, något som cancersjuke Fredrik Berg också undrar. Senare försöker Westlund klargöra sin ståndpunkt i tidningen Barometern:
"Däremot vill jag kort klargöra vad det var jag ville säga i intervjun som sändes i radions Ekosändning. Jag ser absolut inget fel med att den cancersjuke man som intervjuades sökte sig till Tyskland för att där få vård. Vad en person väljer att göra med sina pengar lägger jag mig inte i."
Ok. Det som Åsa Westlund ville säga var alltså att den cancersjuke mannen gärna får betala 200 000, men att han i socialdemokraternas Sverige inte kan räkna med att få tillbaka pengarna efteråt.
Tyvärr greppar jag fortfarande inte hur detta skulle göra vården till mindre av en plånboksfråga.
"Alla människor har inte 100 eller 200 000. Jag vill att alla människor ska ha frihet och möjlighet att få vård när de behöver den och då kan man inte ha ett system där de som har råd kan gå före hela tiden, säger Åsa Westlund som är europaparlamentariker för Socialdemokraterna."
Det kan man ju tycka. Men det förklarar inte varför Westlund vill göra det omöjligt för människor att få vård utomlands utan förhandstillstånd, något som cancersjuke Fredrik Berg också undrar. Senare försöker Westlund klargöra sin ståndpunkt i tidningen Barometern:
"Däremot vill jag kort klargöra vad det var jag ville säga i intervjun som sändes i radions Ekosändning. Jag ser absolut inget fel med att den cancersjuke man som intervjuades sökte sig till Tyskland för att där få vård. Vad en person väljer att göra med sina pengar lägger jag mig inte i."
Ok. Det som Åsa Westlund ville säga var alltså att den cancersjuke mannen gärna får betala 200 000, men att han i socialdemokraternas Sverige inte kan räkna med att få tillbaka pengarna efteråt.
Tyvärr greppar jag fortfarande inte hur detta skulle göra vården till mindre av en plånboksfråga.
