Vercingetorix skrev:Så till knäckfrågan: Är det rimligt att "livslönen" är lägre för en högutbildad, än för någon som börjat jobba direkt efter avslutad gymnasieexamen? Vad ger detta för signaler till blivande studenter, och vad leder detta till i slutändan i ett samhällsekonomiskt perspektiv?
Verkligheten är dock att de flesta jobb "behövs" i ett samhälle. Alla kan ju inte utbilda sig till läkare eller dataingenjörer. Isåfall krävs ett samhälle som "importerar" en ansenlig mängd arbetare från utlandet som utför allt skitjobb och vi får ett samhälle med djupa sociala skillnader, eller om man så vill, med ett "A" och ett "B" lag.
Alla jobb kräver inte så lång utbildning (gissar att den inte är så lång för sopgubbar, diskare och liknande) men ofta är lågkvalificerade jobb inte speciellt eftertraktade heller, även om lönen är densamma som för en forskare eller läkare.
Det finns alltså inte brist på motivation för utbildning och även det faktum att behovet av diskare trots allt är begränsat gör att inte alla kan räkna med att få ett sådant jobb även om de önskade. Om det är lönen (och inte arbetsuppgifterna) som motiverar folk till att bli läkare så får vi också de läkare som vi förtjänar (eller gör vi det?).
Det finns folk som utbildar sig år efter år och drar på sig gigantiska studielån utan att för den skulle kunna garanteras att få det jobb som de utbildat sig till. Det kan finnas många orsaker, men det troligaste är väl ändå att antalet sökande är större än antalet platser. Här kan väldigt små marginaler avgöra VEM som får det eftertraktade och högavlönade jobbet. Deras studieskulder är desamma och det råder nog ingen tvivel om VEM av dem som kommer få den lägsta "livslönen" i detta scenario.
I ditt exempel ovan kan man även förtydliga det lite.
Är det rimligt att en tjej som direkt efter nian börjar jobba inom åldringsvården får en högre "livslön" efter 47 års slit än sin klasskamrat som läste vidare på NA-linjen under 3 år och sedan pluggade till veterinär under ytterligare 6 år och totalt ägnar omkring 38 år av sitt liv med armen upp i arschlet på en ko?
Tja, vad anser du själv? Samhället behöver onekligen bägge tjejerna även om betydligt fler av dem skulle välja veterinäryrket om de själva fick välja och det även om lönen vore identisk.
Att säga att "Utbildning måste löna sig" är en klyscha" men inte helt ologiskt. Frågan är dock vad belöningen skall bestå av? Skall det vara ökad chans att få välja vad man vill jobba med eller mer i lön? Jag anser inte själv att svaret är självklart.
Ett mer "rättvist" system än högre lön vore väl isåfall rätten att "dra av" sina studiekostnader mot sina inkomster. Då får man sina pengar tillbaka (hur avdraget skall räknas fram och fördelas över tid kan givetvis diskuteras) och får dessutom jobba med det man vill syssla med (i bästa fall).
Idag studerar nästan samtliga studenter vidare och vi vet ju redan på förhand att många av dem trots detta måste jobba på McDonald's i framtiden och det finns ju bara "så" mycket som en universitetsexamen kan göra för att förbättra kvalitén på en BigMac.
Självklart måste en trevlig, flitig och kunnig snickare kunna tjäna mer pengar än en lat, klantig och otrevlig dito. Utan denna skillnad kommer kompetensen att söka sig nån annanstans och samma sak gäller givetvis inom samtliga yrken.
Det bör alltså finnas individuella skillnader inom samma yrkeskår men det innebär inte automatiskt att det bör vara stora skillnader mellan olika yrkeskårer. Det som är usla snickare skulle isåfall motiveras att söka sig till ett yrke där de kan tillhöra de "förträffliga" (och bättre avlönade). Att även låta urusla läkare eller lärare tjäna betydligt mer än förträffliga individer inom hemtjänsten är inget som är "självklart" om man skall se till samhällets bästa, eller hur? Det är väl inte endast STUDIERNA som skall stimuleras? Vore det inte bättre om det vore ens arbetsinsatser som stimuleras genom bättre lön inom den yrkeskår som man jobbar i? Skulle inte detta leda till att chanserna blir mycket större för att vi får "rätt man" på "rätt plats" och att de som har FEL yrke stimuleras att släppa fram andra som sköter jobbet bättre?
Alltså, det är inte enligt mig nödvändigt att UTBILDNING skall löna sig. Den VIKTIGASTE faktorn borde istället vara KUNSKAPEN och den kan vissa vara FÖDDA med och andra kommer aldrig att komma i närheten oavsett hur många år de sitter på ett universitet.
Det finns ett begränsat behov av t.ex tandläkare. De bästa skall ha bra betalt och de dåliga (som bara var duktiga på att studera) skall fås att byta yrke på ett lämpligt sätt. Vad är lämpligare än att ekonomiskt motivera dem till detta?
Nåja, det är komplicerade saker detta, så framställ det inte som att allt är så självklart. Alla har vi haft lärare som inte borde haft bättre lön än en städare på Råsunda fotbollsstadion och andra var som lysande stjärnor som genom en högre lön kan motivera andra att ta efter deras egenskaper.
Politiker motiverar sina höga löner med att lönerna MÅSTE vara höga för att locka kunniga individer till politiken. Och hur bra anser vi att vi har lyckats med det? Snarare är det väl lycksökarna och fifflarna som flockas kring maktens boningar? Att vara en kunnig affärsman betyder inte samtidigt att man därför är lämplig att leda politiken? Vi kan ju inte uteslutande ha politiker som Berlusconi, Bert Karlsson och kanske rentav Ingvar Kamprad?
Hem
